Kategoriarkiv: Resa

Mina resnojor

Jag är nog den nojigaste personen i hela världen när jag är på resa.  Det är som om all oro, som håller sig ganska bra i skinnet till vardags, blommar ut till max när jag reser. Jag avskyr verkligen att resa. Det här och lite till har jag oroat mig för under mina resdagar den senaste veckan:

  • Jag kommer att glömma mitt pass hemma.
  • Jag kommer att missa flyget.
  • Hotellreceptionen på Hotel Playa Sur kommer att vara stängd eftersom jag kommer fram sent på kvällen. Jag kommer inte att få mitt rum utan kommer att få sova på gatan.
  • Jag kommer inte att hitta busshållplatsen för att ta bussen till Santa Cruz.
  • När jag kliver av bussen i Santa Cruz kommer jag inte att hinna ta ut min väska ur bagageutrymmet innan bussen kör iväg.
  • Jag kommer inte att hitta till lägenheten i La Laguna.
  • Ingen kommer att möta mig vid lägenheten i La Laguna, och jag får inte tag i ägarna, så jag kan inte komma in i lägenheten.
  • Bankomaten kommer att sluka mitt kort.
  • Jag kommer att tappa bort mitt pass.
  • Jag kommer att bli av med min plånbok.
  • Bussen från Santa Cruz till Los Cristianos kommer att bli försenad så att jag missar båten till La Gomera.
  • När jag kliver av bussen i Los Cristianos kommer jag inte att hinna ta ut min väska ur bagageutrymmet innan bussen kör iväg.
  • Min resväska kommer att gå sönder när jag går från busstationen till hamnen i Los Cristianos.
  • Jag kommer att tappa bort mitt pass.
  • Båten kommer att vara full för att det är julrusning till La Gomera, så jag kommer inte att få plats.
  • Jag kommer att bli sjösjuk på båten – det blåste faktiskt jäääättemycket i Los Cristianos; det kommer säkert att gunga jäääättemycket.
  • Jag kommer att bli åksjuk på den slingriga vägen mellan San Sebastián och Valle Gran Rey.
  • Jag kommer att bli av med min plånbok. Och mitt pass.

Ja, jag ser ju själv hur fånigt det här är. Inget av det här hände – utom att jag mådde rätt sunkigt på den sista bussresan.

Framme i Valle Gran Rey

Och nu är jag i Valle Gran Rey!

Jag är så tacksam att jag fick vakna upp här i morse. Och att jag får göra det varje dag de närmaste sju veckorna. Redan i går när jag bara hade varit här i ett par timmar så kändes allt så självklart. Det är som om jag bara har varit iväg på en långhelg eller så och nu är hemma igen. För inte kan jag väl ha varit borta i tio månader; var skulle jag ha varit under den tiden? Det är ju här jag ska vara!

Det regnade massor i morse, och det kändes fint. Förra vintern var det så torrt och varmt här, vilket absolut var skönt, men det känns bra att det kommer regn nu. Lagom tills jag masade mig ut slutade det att regna. Jag har lallat runt lite på stan, konstaterat att allt är sig likt, fyllt köket med matvaror, läst på alla anslagstavlor och funderat på vad jag vill ägna mig åt för aktiviteter. Jag var nere på stranden i Vueltas och mindes att jag i slutet av min förra vistelse här kom överens med mig själv om att jag alltid skulle ha badkläder med mig när jag gick ut, ifall andan skulle falla på att ta ett dopp. Nu blev det inget dopp, för jag hade glömt den överenskommelsen, men nu är jag påmind :-)

Jag har semester i en dryg vecka till, så jag har tid att göra saker. Fast som det känns just nu har jag mest lust att vara i min introverta bubbla, läsa böcker, yoga, promenera lite om den skröpliga tantkroppen tillåter det. Typ så. Vi får väl se vad som händer.

Jag är här!

Restaurangen Tasca 61 – och lite fakta om La Laguna

Jag blev kär i dag. Föremålet för min ömma låga heter Tasca 61 och är en galet charmig restaurang med ekoprofil här i La Laguna.

Kyparen – och jag fick en känsla av att han även var (del)ägare och alltiallo – var så otroligt trevlig och det satt liksom charm i väggarna; alla som kom in såg ut att bli glada bara av att vara där. Jag vet i alla fall att jag blev det.  Allt som jag säkert skulle ha sett som minus på ett annat ställe blev bara trevligt här.

Jag fick introvertbordet, och var förstås mycket nöjd med det. Till höger i bild är baren, där man kan sitta och ta ett glas vin, och rakt fram är den egentliga restaurangdelen, men mitt bord stod alltså i bardelen. Som också fungerade som skafferi – det här är precis bredvid bordet där jag satt:

Sedan kom kyparen och bad en massa gånger om ursäkt, men han skulle behöva komma in i skåpet bakom mig. Jag fick snällt flytta på mig så att han kunde hämta det han behövde hämta. Han ursäktade sig med att det blir lite trångt när man har en restaurang som bara är 34 kvadratmeter.

Kanske bäst av allt var ändå toaletten: en liten grodtoa bredvid den stora toan. Med en skärm mellan. Så fint!

Jag åt en mycket god gratinerad aubergine med massor av ekologisk mozzarella och parmesan. Det fanns flera vegetariska rätter på  menyn. Jag missade tyvärr att notera om det fanns några veganska rätter.

Sedan kom det in en hel barnvagnsmaffia som sökte skydd från regnet utanför, och då blev de 34 kvadratmeterna lite väl trånga för mig. Men då hade jag ätit klart, så jag klämde mig förbi barnvagnarna och ut i regnet.

Tasca 61 har öppet  10–16, så du kan inte äta middag där, utan det är lunch som gäller.

La Laguna – korta fakta

La Laguna, eller San Cristóbal de la Laguna som staden egentligen heter, är Teneriffas näst största stad och den tredje största staden på Kanarieöarna (efter Las Palmas och Santa Cruz de Tenerife). La Laguna är en universitetsstad, och det märks tydligt. Det är många unga människor på stan, det finns en bokhandel i varje kvarter och ett kopieringscenter i varje hörn. Och tydligen ska nattlivet vara utmärkt här, men det vet den här tanten inget om.

La Laguna anses tydligen vara Kanarieöarnas kulturella huvudstad, vilket också skulle kunna vara en delförklaring till alla bokhandlar. Det finns gott om gallerier, och precis som i Valle Gran Rey verkar det vara ett tillhåll för musiker. På kvällarna står det gatumusiker överallt, och jag har även sett en musikskola. Här bor 150 000 invånare plus 30 000 universitetsstudenter (siffrorna, som jag hittade på engelska Wikipedias artikel om La Laguna, är från 2009). Staden är också känd för sin färgglada arkitektur och för sina kyrkor.

Nu när jag googlar så hittar jag siffror på att La Laguna ligger på ungefär 600 meters höjd. Det kan förklara att det är så mycket kallare än i Santa Cruz, som ligger i höjd med havet. Klimatet i december är alltså inte det bästa, och jag kan tänka mig att det snarare är på senvåren eller sommaren man ska åka hit om man vill ha det varmt och skönt.

Men i morgon åker jag till La Gomera och Valle Gran Rey. Hej så länge!

Museo de la ciencia y el cosmos i La Laguna

Jag är normalt lite allergisk mot museum – jag brukar tycka att det är för tråkigt, helt enkelt. Men det här var kul! Museo de la ciencia y el cosmos är som en stor lekplats, för både barn och vuxna, där man lär sig saker medan man leker. Perfekt! Tekniska museet i Stockholm är väl en bra jämförelse tror jag.

Jag tog spårvagnen dit; hållplatsen heter samma som museet. Det tog bara fem minuter så det hade ju fungerat att promenera också – men nu fick jag ju åka spårvagn :-) Det här landmärket möter utanför museet:

Inne i själva utställningen handlar det om solen och planeterna, jorden, människokroppen och lite fysik och teknik och historia och sånt – ja du hör ju: allt man behöver ;-) 

Här lärde jag mig att järn förlorar sin magnetism om det blir varmt. Vilket visas genom att man trycker på en knapp och då blir järnkedjan varm och släpper taget från magneten – tills den har svalnat igen.  

 

Det här tyckte jag var det roligaste på hela utställningen:

Texten ovan får man se när man står vid det som ser ut som ett bord med en bubbla på – till höger i bilden nedan. Det står att den svarta bågen är en del av en cirkel. Uppgiften är att ta reda på var på museet som man ser hela cirkeln.

Där gick jag runt som ett fån och försökte pussla ihop en cirkel av de här svarta bågarna. Så småningom stod jag en bra stund och hade nästan hittat den. Flyttade mig lite till höger och sedan till vänster. Gick fram en bit och sedan tillbaka igen. Funderade på om jag kanske var för kort för att passa in i mallen.

Då insåg jag att det naturligtvis var tvärtom. Jag behöver hitta barnets perspektiv. Jag böjde mig ner – och där var cirkeln:

Här står det Jenny på antik kanariska om du undrar:      

Och här med hieroglyfer: 

”Du är här.” Bra om man går vilse.

Jag gick in i en spegellabyrint.

Otroligt förvirrande. Det var ett ungt par som var inne i labyrinten samtidigt som jag, och vi gick runt, runt och skrattade åt att vi möttes hela tiden.

Så här någonting ser en överblick av utställningen ut. Typ 90 procent av utställningen sker i ett enda stort rum. Det fanns hur många stationer som helst, och mot slutet orkade jag inte ens kolla om jag hade missat något.  

Riktigt roligt var det, som sagt. Barnvänligt. Det mesta var bara på spanska dock. Visserligen var det ju mycket trycka på knappar, titta och experimentera själv. Några av filmerna som man kunde titta på vid några stationer fanns på engelska. Och några enstaka skyltar fanns det en engelsk översättning till. Men det var inte konsekvent genomfört – kanske är det på gång? Den som inte förstår ett ord spanska förlorar nog lite väl mycket av innehållet. Jag kan absolut inte tillräckligt med spanska för att förstå alla skyltar med fakta, men jag förstod tillräckligt för att kunna tyda kanske 70-80 procent av Que hacer-skyltarna, alltså de som berättade vad man skulle göra, typ trycka på en knapp och se att det ledde till att något särskilt hände. Och när jag hade gjort det kunde jag tolka faktaskylten bättre och förstod oftast vad det var jag hade gjort.

Jag rekommenderar verkligen Museo de la ciencia y el cosmos för både barnfamiljer och nyfikna vuxna med barnasinnet i behåll , med reservation för att det är bra om någon i familjen kan åtminstone lite spanska. Fem euro kostade det – det blir mycket kunskap och underhållning för de pengarna. Öppet alla dagar i veckan, om det inte är helgdagar och sådant, men stänger tidigare på söndagar och måndagar.

Marknaden i La Laguna

I dag hittade jag marknaden i La Laguna. Om jag ska vara ärlig så visste jag inte ens att det fanns en, men jag är glad att jag snubblade över den; jag gillar verkligen matmarknader.

Marknaden är till stor del inomhus och påminde mig mycket om Hötorgshallen i Stockholm.

Jag gillar att jag kan be att få en avokado som är lagom mogen att äta i morgon.

Och så köpte jag lite goda nötter.

Efteråt satt jag en stund på en bänk utanför marknaden . Solen tittade fram och jag tog till och med av mig jackan en stund :-)

Fin utsikt hade jag också.

La Laguna har verkligen charm, och jo då, jag kan leva med klimatet här, även om jag kan ha påstått motsatsen igår. Det är klimatet i lägenheten jag hyr som jag inte kan leva med. Det kan i och för sig vara så att det är lika kallt i alla lägenheter i den här stan. Kanariska hus är inte kända för att hålla värmen särskilt bra på vintern.

Jag vet inte om stadens charm kommer fram av de här bilderna, men det är värt ett försök i alla fall.

Sedan gick jag på museum. Men det återkommer jag om i ett separat blogginlägg. Nu ska jag fixa middag och sedan hålla till under en filt eller två resten av kvällen.

Jo, det blir lite Teneriffaprat här på Gomerabloggen i morgon också. På torsdag fortsätter jag till La Gomera.

Resa till La Laguna på Teneriffa

I går eftermiddag flög jag från Arlanda till Teneriffa. Eftersom jag skulle landa ganska sent på kvällen så bokade jag ett hotell nära flygplatsen i natt i stället för att försöka ta mig till La Laguna direkt på kvällen. Jag tog en taxi från Teneriffas södra flygplats till hotellet. Det tog typ en kvart och kostade 16 euro om jag minns rätt.

Hotellet heter Hotel Playa Sur Tenerife (länk till booking.com, där jag bokade det). Jag bokade det ju bara för att det var nära flygplatsen och kändes prisvärt. Hotellet fyllde sin funktion så vitt jag kan bedöma på de tolv timmar som jag var incheckad. Personalen var supertrevlig, det ingick en okej frukost och det fanns wifi i allmänna utrymmen.

När jag vaknade i morse upptäckte jag att den utlovade havsutsikten från mitt rum var precis så krystad som man tänker sig att havsutsikter ska vara. Ser du havet där mellan träden? Nej, knappt jag heller ;-)

Hotel Playa Sur ligger i El Médano. Jag fick en fin barfotamorgonpromenad på stranden. Hotellet ligger direkt vid vattnet så det är ett fint läge på det sättet. Det stod en skylt om att det är badförbud, på grund av vågor och strömmar antar jag, men jag såg flera som badade på morgonen.

Nu visar jag de fina bilderna här, men det var faktiskt inte så fint i omgivningarna – förutom havet då, som gjorde sitt jobb. Det här är ingen plats jag skulle rekommendera att tillbringa semestern på.

Efter frukost tog jag en taxi igen. Två taxiresor på två dagar – jag som brukar vara för snål för att ta taxi. Men det var en kort resa igen, till San Isidro närmare bestämt, för därifrån går det att ta bussen till Santa Cruz. Taxiresan tog nog bara fem minuter och kostade 6 euro. Taxichauffören var trevlig och pekade och visade noga var busshållplatsen var, nämligen på bilden nedan, eftersom han inte kunde stanna där utan att behöva åka evighetslångt åt fel håll på motorvägen först.

Härifrån tog jag alltså bussen till Santa Cruz. Min plan var att låsa in min resväska på den stora busstationen och gå en sväng på stan och äta lunch.

Jag gillar förresten att huset som får mig att tänka på operahuset i Sydney, och som jag skrev om en tidigare gång när jag var i Santa Cruz, har en egen ikon längst till höger på den här skylten:

Jag hittade ingen väskförvaring på busstationen, som alltså är ett riktigt resecentrum, och det måste ju finnas någonstans att låsa in sin väska där. Men jag orkade inte leta och jag frågade ingen heller utan jag slog mig ner på restaurangen/fiket och åt lunch. Och blev kvar där en stund medan jag läste ut den här eminenta boken:

Sedan tog jag spårvagnen till La Laguna. Jag gillar verkligen den här spårvagnen – kanske är det rentav den som gör att jag ville åka tillbaka till La Laguna.

Nu när jag ser mig själv i linne så känns det avlägset. Har jag varit någonstans där det var tillräckligt varmt för att jag skulle kunna gå klädd i linne? I dag?

I La Laguna är det inte varmt alls. Precis som förra gången jag var här så var det flera grader svalare när jag klev av spårvagnen än när jag klev på den i Santa Cruz. Den här gången var jag dock beredd. Jag hade långbyxor, och dessutom en jacka i närheten som jag kunde ta på mig. Jag har sett två termometrar på stan. Den ena sa tretton grader och den andra sa sexton grader. Jag måste kolla upp varför det är så mycket kallare här än i Santa Cruz. Jag har ingen känsla av att spårvagnen går upp i bergen, men jag antar att det är en viss höjdskillnad. Men det här hinner jag inte kolla just nu, för jag behöver gå och lägga mig.

Jag blev stående ett tag på gatan utanför lägenheten och väntade på att hyresvärden skulle komma och släppa in mig. Men till slut kom jag in och kände mig mycket nöjd med att vara framme efter att ha varit på resa i två dagar.

Jag gick ut för att se mig omkring och för att proviantera. Jag hittade en kryddaffär där jag shoppade loss. Och så hittade jag tillbaka till ekomatbutiken som jag var inne i förra gången jag var här. Jag kom ut med väskan full av mat.

Lägenheten jag hyr är nog större än den jag bor i hemma. Och minst lika kall. Hemma går jag i dubbla fleecetröjor inne. Hit har jag bara med mig en, så just nu sitter jag under en filt och fryser.

Även om jag var beredd på svalt väder här så var jag inte förberedd på att det skulle vara så kallt inomhus. Det är så kallt att jag tycker att det är jobbigt; jag går och spänner mig av kylan. Så det är tur att jag bara ska vara här i ett par dagar – jag vill inte vara på ett ställe där jag fryser ännu mer än vad jag gör hemma på vintern.  Och jag får väl konstatera att klimatet i La Laguna inte riktigt passar mig; jag vill ha det snäppet varmare än så här.

Nu ska jag leta fram några filtar till som jag kan sova under i natt. Hej och god natt! :-)

Jag åker om en vecka

Snö är fint – på bild. Jag ser fram emot att snart bara se den på bild i mina sociala medier-flöden och inte i verkligheten. Så här ser det alltså ut i min närmsta omgivning just nu. Och nej, det är inte så här jag ska ha det.

Trots att jag vet att jag tycker att det är jobbigt med vinter så glömmer jag varje år hur jobbigt det faktiskt är. I år har det varit mer och tidigare snö än vad det brukar, och jag ville definitivt lämna landet redan i början av november.

Men om en vecka är det äntligen dags! På söndag om en vecka åker jag till Teneriffa. Där kommer jag att vara i några dagar, närmare bestämt i La Laguna. Jag var där på en dagsutflykt för tre år sedan när jag tillbringade några dagar i Santa Cruz innan jag åkte till La Gomera. Jag gillade La Laguna och har tänkt att jag skulle kunna tänka mig att åka dit igen. Nu blir det av, och den här gången har jag flera dagar på mig att utforska omgivningarna.

Här skrev jag om min dagsutflykt till La Laguna 2013.

Min minnesbild är:

  1. Det var fint och mysigt.
  2. Jag fick känslan av att det är ett bra ställe för den som gillar ekologisk och vegetarisk mat. En sån som jag alltså :-)
  3. Det var kallt. Flera grader kallare än i Santa Cruz. Jag gick i shorts och höll på att frysa ihjäl. Den här gången blir det långbyxor och jacka.

När jag googlade lite så snubblade jag över en temperaturtabell som säger att den normala högsta dagstemperaturen i La Laguna är 17 grader och den normala lägsta är 11 grader. Och ja, det är ju inte helt varmt.

Jag funderar också på att göra en dagsutflykt till La Orotava, en annan liten stad som jag har läst ska vara mysig. Det är en busstur på 40 minuter bort. Det som talar emot en tripp dit är att när jag googlar så får jag känslan av att det är samma typ av stad som La Laguna, och i så fall finns det kanske ingen anledning att åka dit utan jag kan strosa runt i La Laguna och slippa känna att jag är på resa en dag till. Jag avskyr ju att resa, och det blir många resdagar ändå under den veckan. Jag får se vad jag känner för, helt enkelt. Kanske är det så mysigt i La Laguna att jag bara vill hänga där. Någon som har varit i La Orotava och vill rekommendera eller avråda?

Den 22 december åker jag vidare till La Gomera och Valle Gran Rey och stannar där till den 7 februari.

Jag ägnar alltid ohemult mycket tid åt resförberedelser. Framför allt åt att kolla upp alla tider för flyg, bussar, båtar, spårvagnar och fan och hans moster. Jag som ogillar resförberedelser lika mycket som jag ogillar själva resandet. Ändå tänker jag jag utsätta mig för att vara på resa i flera dagar nu igen. Uppenbarligen tycker jag att det är värt det ändå  :-) Sedan jag hittade mitt vintertillhåll på La Gomera för fem år sedan så har jag inte gjort några andra utlandsresor (undantaget en eller ett par tågresor till Köpenhamn). Och tydligen har jag ett behov av att se något nytt ibland ändå, och då får jag stå ut med några resdagar.

Första gången jag skulle ta mig till Valle Gran Rey så hade jag inte gjort resförberedelserna och hade ingen koll på när båtar och bussar gick. Då fick jag vänta i fyra timmar i San Sebastián på att bussen till Valle Gran Rey skulle gå – trots att jag hade hunnit med bussen om jag hade skyndat mig. Så nu gör jag snällt mina resförbereselser, så att jag har koll.

Om ganska exakt en vecka landar jag på Teneriffa. Härligt!

Caserío de la Playa

Ibland när min längtan efter Valle Gran Rey är extra stark sitter jag och Gomeraknarkar på booking.com. På sistone har jag ofta hamnat på Caserío de la Playa, som ligger i La Playa. Visst ser det mysigt ut? Inte är det så farligt dyrt heller. Men jag behöver bo billigare än så eftersom jag vill vara borta längre. Men om jag någon vinter – hemska tanke – måste begränsa mig till att vara i Valle Gran Rey bara någon vecka så skulle jag kunna tänka mig att bo där. Eller när jag blir rik förstås :-)

Hittade ett inlägg om en dagstur till La Gomera

Titta: ett fint inlägg av resebloggaren Paulina om en endagstur till La Gomera.  Inlägget är på engelska och – längre ner – på spanska.

Jag konstaterar att bloggaren nog har sett mer än jag av min favoritö, trots att hon bara har varit där en dag och jag sammanlagt kanske ett halvår. Så kan det gå när man (jag alltså!) 1) inte är bilburen 2) inte gillar att resa 3) hittar ett ställe som känns som hemma (Valle Gran Rey alltså) och sedan bara fortsätter att hänga där :-)

Kommer direktbåten till Valle Gran Rey tillbaka?

När jag skulle åka hem från Valle Gran Rey för fyra år sedan så hade jag tänkt ta färjan som då gick direkt från Valle Gran Rey via San Sebastián och sedan fortsatte till Los Cristianos på Teneriffa. Några dagar innan jag skulle åka hem gick jag till biljettkiosken i hamnen i Vueltas. Där tappade jag fullständigt hakan när jag fick veta att den smidiga direktbåten skulle sluta gå några dagar senare. Det enda sättet att ta sig hem nu var att ta åksjukebussen över ön i en och en halv timme till San Sebastián och sedan båten därifrån till Teneriffa.

”Va? Vadå slutat gå? För alltid?” frågade jag, men det fick jag inget ordentligt svar på.

Och ja, ni vet, jag har fortfarande inte fått något ordentligt svar på det. Det är helt obegripligt hur de kunde ta bort direktbåten som gjorde att det tog typ en halvtimme att åka från Valle Gran Rey till San Sebastián och kanske en och en halvtimme från Valle Gran Rey och hela vägen till Los Cristianos utan byten.

Titt som tätt pratas det om att direktbåten ska börja gå igen. När jag var i Valle Gran Rey i vintras pågick en upprustning av hamnen i Vueltas, och vissa sa att det tydde på att båtarna snart ska börja gå igen. Den här artikeln (på engelska) säger att ”The new service is expected to launch in the not to distant future”. Vi får väl se hur det blir med den saken. Eftersom jag har hört det här varje år sedan de lade ner båtlinjen den 1 februari 2012 så tror jag inte på det förrän jag ser det. Men jag hoppas hoppas hoppas att det går en direktbåt i vinter, för å vad smidigt det vore! Då skulle jag dessutom göra den där turen till Playa de Santiago som jag aldrig kommer iväg på och som skulle gå smidigt med den här båtlinjen som åtminstone förr stannade där.

Vet du något mer om hur det går med direktbåtlinjen? Lämna gärna en kommentar och berätta vad du vet!

Åka Gomerabåten utan biljett?

På färjeterminalen i San Sebastián i dag betalade jag min båtbiljett till Teneriffa. Mannen i biljettluckan sa att nu var det klart och jag behövde inget annat än mitt pass för att gå ombord på båten. Jahapp, hajtäck har kommit även till La Gomera, tänkte jag och började gå bort från biljettluckan.

Det fungerade på samma sätt när jag åkte mellan Gran Canaria och Teneriffa för några veckor sedan; personalen har en läsare där de drar passet och sedan är det bara att gå ombord. Men då fick jag ändå ett papper på att jag hade betalat.

I dag fick jag ingenting, och jag hann bara fem meter innan det började kännas dåligt. Dels hade jag betalat utan att få något tillbaka, inte ens ett kvitto. Dels har det blivit fel förr när jag har köpt båtbiljetter för att åka mellan kanarieöar och jag ville ha ett papper där jag kunde dubbelkolla att dagen och tiden var rätt.

Jag vände tillbaka till biljettluckan och bad om ett kvitto. Det fick jag, och mannen i kassan poängterade att kvittot bara var mitt eget – det behövdes inte för att kliva på båten.

Så blev det dags att gå ombord. Jag gissar att du redan har förstått poängen. Jag räckte fram mitt pass och fick frågan om jag inte hade någon biljett. Jag sa att jag inte hade det. ”Solo pasaporte”, försökte jag. Men nej, fick jag veta, om man åker Fred Olsen räcker det att visa passet men på Armasbåtarna behöver man biljett. Ehh? Jag blev uppmanad att traska tillbaka till väntsalen och biljettluckan för att be om en biljett. Jag var ute i god tid, så det skulle inte vara några problem att hinna gå hela vägen tillbaka och be om en biljett. Men jag gjorde i alla fall ett försök med att räcka fram mitt kvitto, och se då gick det bra. Det som jag fick tydligt påpekat för mig att det bara var mitt eget kvitto var nämligen en biljett, enligt mannen som kollade biljetterna. Ehh? Men nu var det bara att kliva på båten.

Undrar hur många som inte hade lika gott om tid på sig och som inte fick följa med båten? Rimligtvis måste ju alla som köpte biljett i dag fått samma besked: att det var betalat och klart, och sedan fått veta att de inte fick kliva på båten.

Av någon anledning – kanske för att det är karnevalstider? – så körde ingen av rederierna någon mitt-på-dagen-båt idag. Jag var tvungen att lämna min lägenhet 10.30 men båten gick inte förrän 16.30. Eftersom jag alltid får separationsångest, i livet i allmänhet och när jag ska lämna Valle Gran Rey i synnerhet, så ville jag inte dra ut på avskedet längre än nödvändigt genom att sitta och vänta på 13-bussen. Och vad jag tycker om att ta åttabussen är ju allom bekant vid det här laget. Jag kostade på mig en taxi till San Sebastián vid 10.30-tiden (57 euro, hu!). Och sedan ägnade jag dagen åt att sitta och jobba på en bänk utanför färjeterminalen.

Nu är jag alltså i Los Cristianos på Teneriffa. Jag gick ut och åt en tidig middag på veganska snabbmatsstället K-Vegan, som ligger i en food court som jag har glömt vad den heter. Men googla K-vegan om du vill hitta en karta. Jag åt deras mycket goda falafel redan förra året och körde en repris på det i dag. Tyvärr var hummusen slut dock. Över en annan disk i samma food court köpte jag en färskpressad apelsin-, morots- och ingefärsjuice. Mums! Genom att att jag gick ut och åt tidigt (strax före 19) slapp jag dessutom tiden när inkastarna härjar som värst utanför restaurangerna.

Och i morgon flyger jag till Sverige. Märkligt. Sa jag att jag har bokat samma lägenhet i Apartamentos Rivas till nästa vinter? Jag har betalat depositionsavgiften och allt. Om typ tio månader åker jag till Valle Gran Rey igen. Jag längtar redan.