Kategoriarkiv: Resa

Tips: res på vardagar

Ett tips är att resa till och från La Gomera på vardagar om det är möjligt, i alla fall om du tänker åka kollektivt. Åker du taxi eller hyr egen bil är det förstås bara båtarna du behöver hålla reda på.

Själv försöker jag alltid planera in resdagarna på vardagar. Det fungerar att flyga till Teneriffa på en söndag om jag kan ta taxi till den första destinationen efter flygplatsen och sedan fortsätta resan på måndagen.

På Teneriffa fungerar bra med bussar även på söndagar. På La Gomera gör det däremot inte det – det går ännu färre bussar då, knappt några alls faktiskt. Och även båtarna går mer sällan på helgen. Så om du tänker åka på helgen är det extra bra idé att kolla innan du beställer flygresan om det går några båtar som passar. Eller åk på en vardag.

Intern färja San Sebastián – Playa Santiago – Valle Gran Rey

Om jag förstår spanskan rätt i den här artikeln i Gomera Today så är det en ny färjelinje på gång, som kommer att förbinda San Sebastián, Playa Santiago och Valle Gran Rey. Fred Olsen kommer att trafikera sträckan från och med juli, och båten kommer att gå tre gånger om dagen.

Det här blir alltså inte en direktfärja mellan Los Cristianos på Teneriffa till Valle Gran Rey på La Gomera, utan en intern La Gomera-färja. Visst låter det inte dumt alls? Jag lär lätt stanna i San Sebastián och vänta på nästa båt för att slippa må illa på bussen i en och en halv timme. Och så kommer jag att åka till Playa Santiago förstås; jag har ju fortfarande inte varit där för att det känns för krångligt att ta sig dit från Valle Gran Rey. Med den här båten blir det lätt.

Som vanligt är jag lite skeptisk tills jag har sett att det här verkligen händer. Men visst händer det nu? Willie på den engelska Gomerabloggen skriver också om det. Någon som vet mer?

Gästblogginlägg: vinter på Kanarieöarna med barn

Ett av mina syften med den här bloggen är att inspirera andra som inte heller gillar svensk vinter att tillbringa (delar av) vinterhalvåret på varmare breddgrader. När min coola författarkollega Susanne Boll berättade att hon skulle ta med sig familjen och tillbringa tre månader på Gran Canaria den här våren frågade jag genast om hon hade lust att skriva ett gästblogginlägg här, och det ville hon! Jag är extra glad för att Susanne berättar om att ta med sig barnen och låta dem gå i skolan utomlands – ett perspektiv som jag som barnfri inte kan bidra med.

Susanne Boll har skrivit tre romaner som jag gillar mycket – relationsromaner med dragning åt psykologisk thriller. Dessutom sjunger hon i ett band som heter Keep it up. Jag ska också sjunga i ett band när jag blir stor! I alla fall: här kommer Susannes berättelse. Mycket nöje! :-)

Jag, förra året, i samtal med maken:

”Flytta utomlands? Knappast! Vi har det ju så bra här. Barnen trivs i skolan, du trivs på jobbet och jag kan ju i och för sig skriva böcker varsomhelst, men bandet …! Musiken! Och släkt och vänner. Jag kommer att längta ihjäl mig!”

Det kan hända att den här trygghetsknarkaren fällde en och annan tår, och då hade jag ändå inte hunnit nämna för min galna make de tusen andra saker jag var rädd för. Som att barnen inte skulle trivas i skolan och huset vi hyrde kunde vara fullt av kryp. Vad händer om någon blir sjuk? Och Barbie hund! Måste hon flyga nu? I bagageutrymmet!?

Men maken stod på sig. Han har närt drömmen om att flytta utomlands länge. Han längtade efter en vinter med sol och värme och ville ta en paus i det ekorrhjul som vi hamnar i emellanåt. Han ville ha mer tid för barnen och familjen. Och barnen börjar bli stora. Det är troligen lättare att få med sig en nioåring och en tolvåring nu än två tonåringar längre fram.

Jag såg hans poänger men mitt motstånd var hårt och rädslan stor. Jag älskar ju hela paketet: villa, volvo, vovve. That’s me. Jag älskar hemma. Älskar invanda rutiner.
Efter många, långa diskussioner hittade vi till slut ett sätt att göra detta, som båda kunde trivas med. Istället för ett år i till exempel Thailand (som ju många andra åker till) valde vi att spendera tre månader på Gran Canaria.

Tryggt och bra för mig. Nära för folk att hälsa på. Soligt och varmt för maken.

På Gran Canaria, i San Agustin, finns en väldigt bra svensk skola med gott renommé: Svenska skolan Gran Canaria.

Här finns bra sjukvård. Mängder av svenska pensionärer (=trygghet i min värld). Här finns vackra berg för maken att vandra i och surfmöjligheter dessutom. Sol, bad, god mat. Och ön ligger bara sex timmar med flyg från Sverige!

Vi mejlade skolan här i höstas och fick plats för tjejerna i februari. Såhär i efterhand är vi glada att vi fick plats, för skolan är populär och man bör vara ute i tid med sin anmälan.
Det tog en stund för rektorn i Sverige att svara ja till detta tillfälliga skolbyte och inte förrän i november fick vi klartecken att åka (barnens respektive klasslärare sa redan från början att de inte tyckte att det skulle bli några som helst problem).

Skolpengen får man inte med sig från vår kommun, vilket man får från vissa andra. Om barnen går minst sex månader på Colegio Sueco (som Svenska Skolan här heter) och studerar här i oktober så kan man få en statlig peng också, men vi – som valde en kortare period – fick betala 3500 kronor per månad och barn för att gå på skolan. Klart överkomligt, tycker vi!

I november någon gång berättade vi för barnen om våra planer och responsen blev delad. En av tjejerna blev överlycklig medan den andra blev ledsen och arg. Något som ganska snart övergick i försiktig förväntan.

Nu blev det med ens lite bråttom med att få allt att gå i lås. Det är svårt att få boende härnere och vi var sent ute. Vi hade ren tur som hittade ett (!) bra boende som tog emot oss + lilla hunden. Mycket tack vare att maken kan spanska och hittade en Las Palmas-boende kvinna som hyr ut familjens sommarradhus (en bostadsrätt i ett fd bungalowhotell).

Huset ligger en halvtimmes promenad från skolan och en bit från där de flesta svenskar bor (områdena Monte Rojo och Rocas Rojas ligger precis vid skolan och där bor de flesta). Vi tycker att det är skönt med stillheten och kul att dela område med alldeles äkta kanarier :-)

Maken gjorde upp med sitt jobb så att han under dessa 12 veckor kunde jobba på distans, ta ut semester och vara en del tjänstledig.

Jag hade möte med min chef, och bosspersonan i Bollhuvudet var också väldigt tillmötesgående. Det gick bra att skriva på distans :-)

Hunden fick pass och rabiesspruta och möten med lärare bokades. Det gäller ju att barnen inte missar något klassen arbetar med hemma, och de nationella proven måste göras. Vilket lärarna här och i Sverige löste finfint!

Vi bestämde oss för att inte hyra ut huset. Delvis för att det var skönt att ha en utväg för mig OM allt skulle gå åt fanders härnere. Men om vi får till ett äventyr liknande detta igen, så hyr vi ut det. Det är bra mycket smartare att bekosta boendet här på det viset, än att ta av besparingar, som vi gör nu.

Efter en del packningsvåndor och kramiga farväl så kom vi iväg. Lördagen den 4 februari. Jag grät krokodiltårar på flygplatsen när Barbie kördes ner till lastning, men resan verkade ha gått bra för henne, för det var en pigg och glad hund som kom rullande i sin bur på specialbagagebandet på Las Palmas flygplats.

Redan på måndagen var det dags för tjejerna att börja skolan. Den ena var förväntansfull och den andra djupt skeptisk. Jag och maken skulle vara med hela första dagen men blev ivägskickade av två glada barn redan efter en timme. Barnen på skolan här nere är vana vid och rena proffs på att bemöta nya elever.

Skolan är som en liten byskola med totalt bara 60-70 elever från förskoleklass till nian. Alla känner alla och personaltätheten hög. Klasserna är små (en förskoleklass, en 1-3:a, en 4-6:a och några högstadiebarn som studerar via Sofia Distans) och det är lätt att få arbetsro. Barnen leker över åldersgränserna och det är som en riktig liten idyll, faktiskt.

Allt gick alltså väldigt mycket bättre än jag trott och mina rädslor gällande barnens väl och ve kom på skam.

Och jag då? Jag kom också att trivas här. Snabbt. Jag skriver, läser, yogar och simmar mest. Hämtar barnen klockan tre varje dag (11.50 på fredagar) och umgås tätt med dem, maken och andra barn och föräldrar på skolan.

Barnen har haft både sportlov och påsklov på plats, vilket har varit jätteskönt. För även om vi befinner oss i paradiset så finns här såklart läxor, prov och tidiga mornar. Samt de vanliga vintersjukdomarna såväl som löss :-)

På loven har vi tagit igen oss och gjort utflykter till bergen och stränder som ligger lite längre bort. Gran Canaria är så mycket mer än turiststäderna i sydväst. Naturen i norr är STORSLAGEN. Och eftersom ön är så liten tar det bara en dryg timme att ta sig till de norra delarna. Rekommenderas verkligen!

Maken hade rätt och jag tackar honom nu för att han utmanade min rädsla och fick mig att våga det här äventyret <3

Det VAR bra för vår familj att åka hit. Det tycker vi allihop. Nu blir den stora utmaningen att komma hem. Till en stor skola med stora klasser i en stor stad och ett liv som snurrar bra mycket snabbare än här. Förhoppningsvis gör vi det som en sammansvetsad liten liga och med ett större lugn i kroppen.

Om vi kan tänka oss att göra om det här någon gång? Absolut!

Om vi kan rekommendera andra att göra det? LÄTT!

På väg till skolan
På väg hem från skolan
Barbie i bergen
Fika med Barbie på mitt favoritfik: Café Suecia
Lite sjunga blev det här också, till exempel på en bar i Arguineguin

Nyheter om direktbåten till Valle Gran Rey

Jag läser på den här engelskspråkiga Gomerabloggen att Fred Olsen nu söker personal till direktfärjan till Valle Gran Rey, och att det borde innebära att det är nära nu. Att det kommer att gå en båt till Valle Gran Rey snart alltså.

Ska vi tro på det? Kommer jag att slippa åksjukebussen över ön nästa vinter? Jag håller tummarna.

Här har jag skrivit om den här båten tidigare: Kommer direktbåten till Valle Gran Rey tillbaka?

 

 

Kan man dricka kranvattnet på La Gomera?

När jag googlar så hittar jag ett antal källor som säger att det går att dricka kranvattnet på La Gomera, men att det smakar klor och kanske därmed inte är så gott. Själv har jag aldrig vågat mer än smaka på det.

Under sagda googlande hittade jag även ett blogginlägg från en turist som var i Alajero och som säger att hon och hela hennes familj drack av kranvattnet och blev toksjuka.

För någon månad sedan pratade jag dock med en svensk som är i Valle Gran Rey mycket och som dricker kranvattnet i år, till skillnad från tidigare år när det inte har varit gott att dricka. Så om man vill slippa köpa vatten i affären så ska det alltså gå att dricka det.

Själv fortsätter jag att fega genom att köpa vatten. Däremot använder jag kranvattnet till allting annat utom att dricka det: koka te på, ha i matlagning där maten ska koka, borsta tänderna, skölja grönsaker och så vidare. Och kan inte se att det finns någon anledning att oroa sig om du äter på restaurang, till exempel för att grönsaker är sköljda i kranvatten eller för att isen är gjord på kranvatten. (Nu när jag tänker efter kan jag förresten inte komma på att jag någonsin har fått is i glaset på restaurang här.) Jag kan tillägga att jag har en känslig mage och kan vara ganska nojig med sådant här på platser i världen där man verkligen inte ska dricka kranvattnet, och om jag var i typ Indien skulle jag inte ens borsta tänderna i vatten från kranen. Bara så att du ska förstå att om jag kan skölja mina grönsaker i kranvattnet här så bör alla kunna det :-)

Så ja, det ska gå att dricka vattnet direkt ur kranen här i Valle Gran Rey, men själv tar jag det säkra före det osäkra och köper vatten. Hur gör du?

Hej då för den här gången

Ibland hör jag sägas att Teide på Teneriffa är snyggast från La Gomera. Här en bild som jag tog från båten innan den åkte från San Sebastián på La Gomera.

Vad jag däremot inte fick på bild var de fina delfinerna som jag såg på från båten på väg över till Teneriffa. Många var de. De visade sig flera gånger och verkade nästan följa med båten en bit. Och fina! Sa jag att de var fina?

Den höga tillströmningen av människor den här vintern gäller inte bara Valle Gran Rey, utan det har varit mer folk än vanligt på Kanarieöarna generellt. Det gjorde att det var svårt att få tag i ett boende i Los Cristianos på vägen hem. Jag hamnade på Apartamentos Costamar, som jag hittade på booking.com. Det är det högsta huset som syns på den här bilden som jag tog från båten när den var på väg in i hamnen. Det var en lägenhet jag bodde i. På tionde våningen. Helt okej för att ha någonstans att sova en natt, men inte ett ställe där jag skulle vilja tillbringa min semester. Å andra sidan skulle jag ju aldrig frivilligt tillbringa en semester i Los Cristianos :-)

Men utsikten var fin där uppifrån – både över havet och över Los Cristianos.

Och i solnedgången såg jag Gomerabåten gå iväg – utan mig!

Hej då, La Gomera! Jag kommer tillbaka nästa år.

Fram till dess blir det lite mindre aktivitet här på Gomerabloggen men absolut inte helt dött. Så titta gärna in då och då för Valle Gran Rey-prat och en och annan Gomeranyhet.

Hög tid att boka boende i Valle Gran Rey till nästa vinter

Om du vill tillbringa nästa vinter i Valle Gran Rey så bör du boka boende nu. Eller helst nyss faktiskt. Det har varit osedvanligt mycket människor här i vinter. Många hade svårt att hitta boende – jag vet flera som har bytt lägenhet tre, fyra gånger under vintervistelsen. Och med det i färskt minne tar man det säkra före det osäkra och bokar nästa vinters boende redan nu.

Flera jag har pratat med nämner det osäkra världsläget som anledning till att det är så mycket folk i år. Man undviker till exempel Turkiet och Nordafrika. Och det känns ju som att risken för terrordåd är betydligt lägre på La Gomera än i till exempel Stockholm.

Från november börjar folk åka hit, men då är det fortfarande ganska lugnt. December och januari är det som mest folk, med den riktiga toppen runt jul och nyår. I februari är många fortfarande kvar. Framåt slutet av mars borde det mattas av. Av dem som jag pratar med och som stannar i många veckor eller flera månader i Valle Gran Rey brukar de sista åka hem någon gång då. De som åker ner på vandringssemester någon vecka eller så fortsätter nog att strömma till även i april, och kanske till och med maj, men då gissar jag att det är lättare att hitta boende.

Ibland får jag en fråga på mejl i november eller så från en bloggläsare som skriver ungefär ”Jag tänkte åka till La Gomera en vecka i december/januari och undrar om du kan tipsa om något boende i Valle Gran Rey.” Och då tänker jag alltid: menar du den här vintern? Jag hoppas verkligen att de lyckas hitta något boende med så kort varsel, kanske någon avbokning. Men om du vill åka till Valle Gran Rey under vintern så rekommenderar jag att du i princip bokar boende ett år i förväg.

På den här sidan hittar du en del länkar till boende på La Gomera.

Lisa om Vallehermoso och Playa de Santiago

Jag måste erkänna att den här bloggen har ett lite väl Valle Gran Rey-inriktat perspektiv, och i år är det ännu värre än vanligt eftersom jag inte vandrar och faktiskt inte har varit uppe ur dalen en enda gång sedan jag kom hit för en månad sedan. Snart får jag kalla den för Valle Gran Rey-bloggen i stället för Gomerabloggen.

För att motverka det snäva perspektivet frågade jag svenska Lisa om jag fick intervjua henne, och det fick jag. Hon har varit mycket i Valle Gran Rey, men till skillnad från mig rör hon sig även över andra delar av ön. I dag satt vi på min terrass i La Calera och drack te, och jag fick höra allt om vad hon har haft för sig sedan hon kom hit i november.

Lisa bloggar också om sina vistelser på La Gomera. Det här är tredje vintern som hon är här en längre period. Fyra månader har det blivit varje vinter sedan hon gick i pension. Men även innan dess brukade hon åka hit på semester. Sammanlagt har hon varit här nio gånger. Första gången åkte hon charter till La Gomera i en vecka. Eftersom veckan inkluderade övernattning på Teneriffa på både nerresan och hemresan så blev det inte många dagar på plats, men den korta tiden hann alltså ge mersmak. Lisa brukar resa ensam till La Gomera, och hennes man brukar komma ner en något kortare period, runt sex veckor.

Den här vintern har Lisa bott på flera olika platser i Valle Gran Rey, men hon har även bott en dryg vecka i Vallehermoso och en vecka i Playa de Santiago. Och så vandrar hon ofta, runt tre gånger i veckan brukar det bli. Lisa var ingen vandrare innan hon började åka till La Gomera, men här har hon lärt känna ett gäng som gillar att vandra och som har varit här i många år och därför har koll. Så Lisa började följa med på vandringarna.

Fina vandringar i Vallehermoso

Tillsammans med två kvinnor som Lisa har lärt känna i Valle Gran Rey hyrde hon en lägenhet i Vallehermoso i elva nätter. Stället där de bodde heter Pensión Hostal Casa Amaya på booking.com, där Lisa hittade det. Det hade en mysig trädgård och ägaren var supertrevlig. Däremot strulade det lite med rummen, så de fick inte de rum som de faktiskt hade bokat och lägenheten där de bodde var så där, bland annat för att ett av rummen saknade fönster.

Tanken med att vara i Vallehermoso var framför allt att vandra. Lisa berättar att de vandrade nästan varje dag. Den finaste vandringen var från Garbato via Roque Blanco och Roque Cano. Då tog de taxi från Vallehermoso till Garabato och gick mot Cruz de Tierno men inte ända fram för innan dess kommer man till Roque Blanco, och där finns en restaurang som Lisa rekommenderar. Bra mat i stora portioner och trevlig personal. Dock är den stängd på måndagar. Därifrån gick de ner till Roque Cano och så småningom vidare ner till Vallehermoso igen. Lisa bedömer att de här vandringen tog runt fyra timmar i lugnt tempo. Plus restaurangbesöket och lite fler raster.

Och så konstaterar vi att de som skriver vandringsböckerna går betydligt fortare än vad vi själva brukar göra. När jag tittar i röda vandringsboken (här på plats i Valle Gran Rey har jag nu köpt den nya upplagan på engelska från 2014 som inte går att köpa i svenska internetbokhandlar) stämmer det här ungefär överens med vandringen som har nummer 47. Och i den vandringsbok som finns på svenska och heter Vandra på La Gomera så har den här vandringen nummer 5.4.

Det Lisa berättar om Vallehermoso i övrigt, alltså själva byn, stämmer bra överens med min egen bild av den från två korta besök där: den är snabbt avklarad. Det finns två restauranger, varav ingen är jättebra. Det finns två caféer på torget, och Lisa avslöjar att det till höger har bäst kaffe. Det finns två bra mataffärer, en Spar och en annan. En av Lisas vänner är vegetarian, och hon tyckte inte att det fanns särskilt mycket mat för henne på restaurangerna. Så jag tänker så här om du vill bo i Vallehermoso:

  1. Om du gillar att vandra så är Vallehermoso en bra utgångspunkt.
  2. Om vandring inte är din grej så kan en dagsutflykt till byn duga bra.
  3. Se till att du har en lägenhet så att du kan laga din egen mat, och särskilt om du vill äta vegetariskt.

Lisa och hennes vänner hade tur med vädret och det var soligt och rätt så varmt under hela vistelsen. Normalt är det kallare och regnigare i Vallehermoso än i Valle Gran Rey.

Foto av Vallehermoso: Lisa Kotzur.

Playa de Santiago

Playa de Santiago ligger längst söderut på La Gomera. Jag har inte varit där. Du som brukar läsa den här bloggen vet att jag brukar prata om att jag vill ta mig dit, men att det aldrig blir av för att jag är så lat när det gäller att resa.  Men Lisa har varit där och hon berättar hur man kommer dit:

Hur åker man från Valle Gran Rey till Playa de Santiago?

Ett par dagar i veckan kan man åka båt med Excursiones Tina, som ordnar valsafari och som då passerar Playa de Santiago. Kolla med dem vilka dagar som gäller just nu om du vill åka. Även Yanin (länk borttagen pga trasig), en annan liknande utflyktsarrangör passerar Playa de Santiago ibland, så kolla deras schema också om du vill åka.

Man kan också ta buss nummer 6 från Valle Gran Rey. Det är den buss som går till flygplatsen. Och med den får man inte åka någon annanstans än just till flygplatsen. Därifrån tar man sedan buss 7 till Playa de Santiago.

På hemvägen tog Lisa och maken, som var med i Playa de Santiago, buss 7 till San Sebastián och sedan buss 1 till Valle Gran Rey. Detta för att det annars hade blivit så lång väntetid med bussbytet om de hade åkt via flygplatsen. Lisa varnar även för att bussen kan bli full på väg upp från Playa de Santiago om man vill hoppa på vid någon av hållplatserna på vägen, eftersom det är en liten buss.

Jag har en hög tröskel för dessa bussbyten, men det där med båten låter ju inte så jobbigt. Vilken vinter som helst nu kommer jag att åka till Playa de Santiago :-)

Playa de Santiago – bästa vädret på La Gomera

I Playa Santiago bodde Lisa och hennes man i en lägenhet i Apartamentos La Banda. Hon beskriver det som att lägenheterna liksom ligger på en hylla ovanför byn – lite som La Calera här i Valle Gran Rey. Hon tyckte att de bodde mycket bra där med utsikt både över vattnet och över byn. Det enda negativa var att sängarna inte var så bra.

I Playa de Santiago finns flera restauranger och alla var bra enligt Lisa. Det finns också bra mataffärer, både en Spar och flera mindre butiker. Vädret är ofta bättre än i Valle Gran Rey.

I utkanten av Playa de Santiago ligger även golfhotellet Hotel Jardín Tecina, där man kan bo om man vill ha en lite lyxigare semester.

Foto av Playa de Santiago: Lisa Kotzur

Tre vandringar med Playa de Santiago som utgångspunkt

Inte så långt från Playa de Santiago ligger byn Pastrana, som har en restaurang som Lisa beskriver som La Gomeras mysigaste. Lisa och maken vandrade dit och hem, vilket var en tur på ett par timmar i en riktning. Restaurangen är stängd på måndagar. Om man inte vill vandra så kan man ta en taxi till restaurangen.

En annan vandringstur är att ta buss 3 från Playa de Santiago till Alajeró och vandra till Imada därifrån. Från Imada kan man sedan ta samma buss tillbaka till Playa de Santiago.

Lisa och maken vandrade även  från Playa de Santiago till Playa del Medio och Playa de Tapahuga och sedan tillbaka samma väg. Det är inte någon lång sträcka men ganska besvärlig vandring. Låter roligt, tycker jag. På de här stränderna bor det folk i grottor, och när Lisa har varit där tidigare så har hon till och med träffat på en svensk kvinna som bor så.

Dansa fem rytmerna på La Gomera i mars

Svenska Jonas Klingberg har varje år ett dansretreat på Finca Argayall här i Valle Gran Rey. Jag har inte varit med, eftersom det inte sammanfaller med den period som jag brukar vara på La Gomera. Och för den delen eftersom det inte ryms inom min resbudget.

Däremot har jag dansat de fem rytmerna med Jonas i Stockholm och vet att det är härligt. Och Finca Argayall är ju en av mina favoritplatser här i Valle Gran Rey. Så om du är sugen på att åka till La Gomera och på att dansa, så åk! Retreatet är den 18-25 mars. Det kommer att vara underbart! Om du bokar och betalar före den 16 januari får du dessutom early bird-pris, såg jag just.

Uppdatering: jag har tagit bort länken ur inlägget eftersom den inte längre finns för att retreatet har varit.

Frågor och svar om mina vintrar på La Gomera

Jag får en del nyfikna frågor från min omgivning om mina vintervistelser på La Gomera. Därför har jag samlat ihop några frågor och svar här. Det är ett långt inlägg men det har tydliga frågerubriker, så du kan hoppa till just de frågor du undrar över.

Det här inlägget handlar alltså inte så mycket om La Gomera utan om hur jag lägger upp min vintervistelse här. Förhoppningsvis ger det svar och inspiration till den som också är sugen på att tillbringa mer än någon veckas semester på varmare breddgrader än i Sverige under vintern.

Som bakgrund kan jag nämna att jag har gjort två livsval som kanske gör det lättare för mig än för många andra att åka i väg en längre period:

  1. Jag har inga barn.
  2. Jag har ingen anställning.

Nästan längst ner i det här inlägget länkar jag även till ett tidigare inlägg jag har skrivit för dig som skulle vilja åka men som inte kommer iväg för att det är något som hindrar dig.

Hur började det?

Jag avskyr att vara i Sverige under vinterhalvåret. Det är på tok för mörkt och kallt för mig. Eftersom jag inte heller gillar julen (länk till ett inlägg på min vanliga blogg, där jag skriver om att jag inte firar jul) så brukade jag alltid åka på semester till något varmt ställe över jul. Men jag drömde om att slippa mer än två veckor av den svenska vintern.

År 2006 gjorde jag mitt första försök att flytta kontoret söderut. Resan gick till Kap Verde. Jag hade två veckors semester över jul och stannade sedan kvar i ytterligare två veckor för att jobba. Det var dock för dålig internettillgång på ön Sal där jag befann mig (det här var alltså tio år sedan; det är bättre nu). Jag var tvungen att tillbringa en stor del av min arbetstid åt att jaga runt på olika internetcaféer och försöka ladda ner texterna som jag skulle jobba med.

År 2012 var jag sugen på att ta tag i vinter-i-värmen-projektet igen. Jag kom att tänka på att jag hade varit på en sångresa i Valle Gran Rey på La Gomera i januari 2008 och att det ju var mysigt. Kanske var det en plats där jag skulle kunna tillbringa en längre period? Eftersom jag känner flera som har varit på den här sångresan, och alltså i Valle Gran Rey, många gånger så frågade jag runt bland dem. Min viktigaste fråga var nog: Finns det bra mataffärer i Valle Gran Rey? På Kap Verde-ön Sal var matutbudet skralt och så vill jag inte ha det under en längre vistelse. Och inte har jag vare sig lust eller ekonomi att äta ute varje dag. I Valle Gran Rey finns det grymt bra mataffärer – men det visste jag inte då; under den där sångveckan hade jag inget kök utan åt på restaurang.

Jag bestämde mig för att åka till Valle Gran Rey. Vad jag inte heller visste då var att om man vill bo i Valle Gran Rey över jul och nyår så behöver man boka det långt i förväg. Jag började inte leta förrän på hösten och hittade heller inget boende över helgerna. Jag hyrde en lägenhet en bit upp i Valle Gran Rey-dalen från början av januari och kompletterade med att vara på Teneriffa i tio dagar över jul och nyår.

Här har jag skrivit om att boka boende i god tid om du vill åka till Valle Gran Rey på vintern.

Hur kom du på att du ville tillbringa vintern just på La Gomera?

Jag hade ju varit på den där sångresan i Valle Gran Rey men inte tänkt på att det skulle vara något särskilt med platsen. Att jag testade att vara där en längre period i januari 2012 var just ett test. Var det här en plats jag skulle trivas på? Och jag blev störtkär. Kärlek vid andra ögonkastet. Nu betraktar jag Valle Gran Rey som mitt andra hem på jorden, och det finns ingen annan plats jag känner så starkt för.

Hur länge är du borta?

Min vintervistelse har oftast varat i sex eller sju veckor. På vägen till La Gomera brukar jag ofta utforska någon annan av Kanarieöarna i några dagar eller någon vecka. Jag skulle vilja vara borta längre; jag drömmer om att åka redan i början av november. Men jag har inte fått till det än. Förr eller senare, hoppas jag!

Hur många vintrar har du gjort så här?

Jag började vintern 2011/2012, så nu – vintern 2016/2017 – är det sjätte gången.

Vad gör du där så länge?

Jag tar med mig min dator och flyttar kontoret till Valle Gran Rey. Jag är frilansande språkkonsult i svenska och har ett soloföretag som heter Klartext. Många av mina uppdrag går ut på att skriva eller granska texter. Det innebär ofta att jag sitter framför datorn och jobbar på egen hand, och det kan jag göra under parasollet också. Om jag har uppdrag som kräver att jag är på plats hos kunden så får jag försöka styra det så att jag inte har några fysiska möten just under den här perioden. Och om inte det fungerar måste jag tacka nej till uppdraget. Eftersom jag vet i förväg att jag inte kommer att vara i Sverige under den här perioden så kan jag tala om det för (potentiella) kunder i god tid. Januari är även en period på året när jag ofta har lägre beläggning än andra tider, så det passar bra för mig att vara borta just då.

Jag brukar även passa på att ha lite semester runt jul och nyår, eftersom det är många röda dagar och inte så många som förväntar sig att jag jobbar då. Men så fort helgerna är över så går jag in i vardagsläge. En stor del av poängen med min vintervistelse på La Gomera är just att jag tar med mig min vardag och förlägger den på en plats där klimatet passar mig bättre, och där jag dessutom känner mig otroligt hemma. Det är den här vardagen jag är ute efter, inte att ligga på stranden i ett par månader.

Även om jag inte skulle jobba under den här tiden vore det inte svårt att fördriva tiden. I Valle Gran Rey finns massor av aktiviteter i stil med att sjunga, dansa fridans och göra yoga, och jag skulle lätt kunna göra något sådant varje dag om jag hade tid. Och så tränar jag på gymmet precis som hemma. Dessutom kan man förstås vandra i bergen, cykla, bada i havet eller strosa runt på stan (ja ja, byn då).

Åker du iväg för att skriva?

Jag är ju författare också (mer om det på Jennys författarblogg). Den här frågan brukar inte vara formulerad som en fråga utan som ett påstående: ”Å, du åker iväg för att skriva!”. För många har den där romantiska bilden av författaren som sitter och skriver under palmerna. Den myten måste jag tyvärr slå hål på i mitt fall. Jag brukar mest jobba med mitt vanliga jobb under den här perioden. Förhoppningsvis hinner jag med lite skrivande också om jag är i en skrivperiod.

Hittills i min författarkarriär har jag aldrig lyckas frigöra någon månad eller två till att bara skriva. I stället brukar jag skriva på fredagar. Men vem vet, vilket år som helst nu kanske en skrivperiod sammanfaller med att det är januari och att jag inte har några uppdrag, eller har möjlighet att tacka nej till uppdrag just då, och då jävlar kommer jag att åka iväg och skriva!

Åker du ensam?

Ja, den mesta av tiden brukar jag vara här ensam. Maken har varit här två gånger om jag minns rätt. En gång i en vecka och en gång i tre veckor. Vi har även flera gånger varit på någon annan kanarieö tillsammans över jul och sedan har han åkt hem och jag har åkt till La Gomera. Men maken har ett jobb i Stockholm och just nu inte bara en utan två stora hundar, som han inte kan ta med sig. Så han har inte möjlighet att vara borta längre perioder.

Oj, vilket motstånd jag hade mot att åka ensam första gången. Skulle jag verkligen trivas med att vara ensam i sju veckor? Numera har jag helt och hållet bejakat att jag är introvert, och trivs alldeles utmärkt med bara mig själv som sällskap. Dessutom har jag sedan dess lärt känna en del människor som också hänger i Valle Gran Rey så här års – några via den här bloggen – så även om jag inte har några nära vänner här så har jag en hel del bekanta. Jag har också vänner från Sverige som ibland är nere någon vecka samtidigt som jag, så då får jag sällskap. Och eftersom jag ägnar mig åt en del fritidsaktiviteter som görs i grupp så blir jag automatiskt en del av några sociala sammanhang. Och precis som hemma så hänger jag en hel del i sociala medier och får ett socialt sammanhang där också.

Firar du jul där?

Nej, jag firar inte jul :-)  Se frågan ”Hur började det?” ovan. Men jag brukar alltid se till att vara borta över jul.

Har du en lägenhet på La Gomera? Eller hyr du samma varje år?

Nej, jag har tyvärr ingen lägenhet i Valle Gran Rey, utan jag hyr varje år.

Jag har bott i tre lägenheter under de här sex vintrarna. En i Casa la Seda, som ligger en bit upp ur Valle Gran Rey-dalen. Supermysigt ställe men för mig som inte kör bil var det för opraktiskt att vara så långt bort från allt, och för jobbigt att handla mat. Sedan hyrde jag en lägenhet i Vueltas två gånger. Verkligen praktiskt att bo så mitt i smeten – och en bra lägenhet var det också. Men sedan var jag för sent ute när jag ville hyra den för tredje året, så då fick jag leta vidare och hittade lägenheten i La Calera som jag nu bor i för tredje gången. Jag är faktiskt lite kär i den här lägenheten, även om det är aningen mer opraktiskt att bo här, för de flesta aktiviteter jag vill göra är nere i Vueltas eller Borbalán, och det är en bit att gå. Lägenheten är perfekt för en person. Om maken tänker komma hit någon mer vinter så skulle vi dock behöva fundera på att bo någon annanstans då, för lägenheten är för liten för att vi ska trivas att bo i den båda samtidigt.

Här hittar du några länkar där du kan börja leta om du söker boende på La Gomera.

Är det billigare att leva där än i Sverige?

Oooh, I wish! Men nej, tyvärr. I alla fall inte om man jämför med Stockholm. Jag betalar ungefär lika mycket i hyra som jag gör hemma. Och eftersom jag fortfarande betalar min del av hyran hemma så gör jag av med betydligt mer pengar på boende under den här perioden. Det är en av anledningarna till att jag inte är borta längre.

Jag lägger ungefär lika mycket pengar på mat som hemma – kanske aningen mindre, men ekologisk mat av hög kvalitet är dyrt här, liksom hemma. Och det är väl som det ska vara. Jag lägger mer pengar på fritidsaktiviteter här än i Sverige men mindre på att åka kommunalt. Summa summarum går själva levandet på ett ut ungefär. Men boendet och resan kostar förstås.

Det som är betydligt billigare i Valle Gran Rey än i Stockholm är att äta på restaurang. Men det gör jag inte särskilt ofta hemma, så om jag började göra det mycket mer här så skulle mina matkostnader ändå gå upp.

Kan jag också tillbringa vintern i värmen?

Ja, det kan förstås bara du svara på :-) Men ibland sätter vi upp fler hinder för oss än vi behöver. För några år sedan skrev jag ett inlägg som kanske kan inspirera dig att ta dig förbi något av de hinder som står i vägen för din vintervistelse i varmare klimat. Inlägget är skrivet på min författarblogg, för det var innan jag hade kommit på att jag skulle ha en separat blogg om La Gomera. Här hittar du inlägget Vinter i värmen: vad hindrar dig?

Vad undrar du?

Undrar du något mer? Skriv gärna din fråga i en kommentar så uppdaterar jag det här inlägget med fler frågor och svar om jag misstänker att de är intressanta för fler bloggläsare.

Hoppas att du har det gott! Oavsett om du är i värmen eller kylan just nu.