Kategoriarkiv: Valle Gran Rey

Bästa pizzerian i Valle Gran Rey

Var äter man den bästa pizzan i Valle Gran Rey? Svaret på det har jag faktiskt inte, men jag ställer frågan, och så kanske någon läsare har svaret?

Min gissning är att det är Pizzeria Pinocchio som tar hem pizzapriset. Den ligger bredvid mitt favoritfik Noah’s Ark, vid statyn i La Puntilla. De har vedugn och goda pizzor. Jag har bara ätit där en gång, och då var det knökfullt, så vi fick stå och vänta en bra stund på att få bord. Vilket talar för att stället är populärt och att man bör boka bord i förväg. Personalen var dock inte särskilt trevlig utan kändes bara stressade så jag blev inte så sugen på att komma tillbaka.

Det finns också pizza på Sal y pimienta, som ligger på huvudgatan i Borbalán, på samma sida som det tyska bageriet. Pizzorna var helt okej, men det var inget speciellt. Det fanns flera alternativ på veganska pizzor.

Det finns även en pizzeria i Vueltas som jag inte har testat, som ligger på gatan som jag tror heter Calle Abisinia.

Och så La Dolce Vita – visst är det så den heter? – pizzerian som ligger vid busshållplatsen vid Vueltasrondellen? Den har jag inte heller provat.

Har vi några experter på pizzeriorna i Valle Gran Rey bland bloggens läsare? Kommentera gärna med vad du tycker!

Vueltas-rondellen

Noah’s Ark – vegetariskt café i Valle Gran Rey

En ny favorit för mig i Valle Gran Rey i vintras var Noah’s Ark. Det är ett fik, som har öppet på dagtid, och som också serverar lättare mat. De kallar maten för tapas. Det är små rätter, men inte den typen av mat som man traditionellt förknippar med tapas.

Maten är vegetarisk. I det inkluderar de även mjölkprodukter och jag tror att det kan vara ägg också ibland. Men om du är vegan är det ändå hit du ska gå. Personalen, som pratar bra engelska, kommer att kunna upplysa dig om vad som är veganskt och komma med alternativ för dig som vill äta helt plantbaserat. En del av deras smoothies innehåller till exempel komjölk i sitt originalutförande, men det går utmärkt att få dem med sojamjölk i stället.

Öppettiderna är 10–17 på vardagar och 10–16.30 på helgerna. Min favoritmåltid att äta här är frukost, som de serverar fram till kl 13. Det finns så många varianter på frukost att jag nästan aldrig lyckades bestämma mig. Till slut blev det surdegsbröd (som var gott men inte fantastiskt) med avokado, en skål med fruktsallad och en fruktig smoothie.

Smoothiemenyn är gedigen och det finns hela spektrat från nyttiga varianter med rödbetor eller bär och hampaprotein till efterrättsinriktade smoothies med kokosmjölk och söta frukter. Jag vill minnas att jag särskilt gillade en smoothie med passionsfrukt och kokosmjölk.

De brukar alltid ha en dagens rätt, som i princip är en hel lunch om du inte är vansinnigt hungrig. Annars kan många rätter vara smårätter där du behöver beställa flera för att bli mätt, så om du är hungrig kan det vara bra att kolla upp i förväg hur mycket mat det är. Det finns alltid en dagens paj också, som brukar vara god.

De gröna pannkakorna som beskrivs på skylten ovan var himmelska, med kikärtor, mandel, tahinidressing och grejer; och så fick man en sallad till det.

Noah’s Ark är helt klart ett favoritställe i Valle Gran Rey. Nu när jag är långt därifrån längtar jag tillbaka och ångrar lite att jag inte åt där fler gånger när jag var i krokarna.

Bästa restaurangerna i Valle Gran Rey 2019

Det finns gott om bra restauranger i Valle Gran Rey. Jag har tidigare skrivit om vilka jag tycker är bäst, men det är dags för en uppdatering. Det här inlägget bygger på restaurangbesök i januari 2019.

De bästa restaurangerna i Valle Gran Rey – hela listan

I bästa kvällstidningsstil körde jag alltså en hela-listan-rubrik nu :-) Det här är i alla fall de bästa restaurangerna enligt mig:

El Baifo. Min favoritrestaurang i Valle Gran Rey sedan många år, och den håller än. Restaurangen ligger i La Playa, och den trevliga personalen serverar asiatisk mat som är hur god som helst. Om du kommer dit sent, kanske vid 21 eller 21.30 kan det gå att få bord direkt, men annars behöver du boka i förväg. Även om du bokar får du räkna med att dela bord med någon annan om ni är ett litet sällskap.

Noah’s Ark. En ny favorit för mig, och så bra att den förtjänar ett eget inlägg. Återkommer om det. Den fanns förra vintern också, men av någon anledning lyckades jag aldrig gå dit. Noah’s Ark, som ligger vid statyn i La Puntilla, är kanske mer ett fik än än en restaurang, och tyvärr har den inte öppet på kvällarna. Maten är vegetarisk. I det inkluderar de ibland mjölkprodukter, och kanske även ägg tror jag, men de är alltid öppna för att ordna helt plantbaserade alternativ, och det är en självklarhet att kunna beställa sin smoothie med sojamjölk om den i originalreceptet innehåller komjölk. Alltid någon supergod dagens, olika pajer varje dag, bakverk, guldmjölk, kaffe av alla slag, massor av goda smoothies av alla slag – från supernyttig till godissmoothie. Många av rätterna är tapasportioner, så om du vill ha en hel måltid kan det vara bra att fråga hur mycket mat det är och om du behöver beställa flera rätter för att bli mätt.

La Salsa. Ligger i Vueltas, på vad som nästan känns som en bakgata. Ett kvarter från torget vid kyrkan nära hamnen. Mycket god mat med flera vegorätter på menyn. Personalen är trevlig på ett sätt som känns äkta. Inredningen är mysig. Det är en liten lokal med inte så många platser, så även här behöver du boka bord.

Lisha. Jag vet inte exakt var gränsen går mellan Vueltas och Borbalán, men Lisha ligger nog ungefär på den gränsen. Här låg tidigare en restaurang som hette Habibi, och jag skulle säga att det här är samma restaurang fast med ett nytt namn. Samma inredning och samma mat, men personalen var nog ny. Den här vintern var det alltid ytterst få besökare som satt och åt, vilket ju lätt kan få en att misstänka att det inte är bra. Men det stämmer inte. Jag har bara ätit där en gång, men då var maten mycket bra och personalen trevlig. Jag åt en tallrik med blandade förrätter: hummus, babaganousch, myntayoghurt, ett par piroger, falafel, säkert lite tabouleh och någon mer röra. Och pitabröd till. En ganska typisk meze-tallrik, skulle jag säga. Mums! Mitt sällskap åt en vegetarisk tagine, som var god men lite väl söt.

Bästa restaurangerna i Valle Gran Rey – bubblare

Jag kör några bubblare också:

  • Garbanza. God arabisk mat, typ meze. Vid statyn i La Puntilla.
  • Abraxas. God och lite speciell mat, men ganska trött service. Runt knuten från statyn i La Puntilla.
  • Tuyo. Jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker om den nu. För några år sedan tyckte jag att det var den bästa restaurangen i Valle Gran Rey. Sedan hände det något och det var usel service ett tag. Den här vintern tyckte jag att servicen var okej och att maten var helt okej om man saltade den lite extra. Ligger i Vueltas, runt hörnet från det lilla torget vid kyrkan vid hamnen.

Generellt tyckte jag att jag det alltid var för lite salt i maten på restaurangerna i Valle Gran Rey den här vintern. Det var inte heller alltid det stod salt och peppar på borden, utan jag fick be om det.

Två restauranger jag inte har provat

Två restauranger som jag inte har hunnit prova är den indiska restaurangen i La Playa, som har bytt både namn och lokal – Samsara heter den nu – och den italienska restaurangen i La Playa. Någon som har provat dem och vet om den är bra?

Jag vill ha vegomat på menyn

Det här inlägget är starkt färgat av att en restaurang för mig inte är värd sitt namn om den inte erbjuder bra vegetariska alternativ (där jag kan tänka mig att inkludera även mjölkprodukter och ägg men ju mer plantbaserat fokus, desto bättre). Det betyder att det finns restauranger som kanske har hur bra mat som helst men som jag har ratat efter att ha tittat på menyn och antingen inte sett någon vegomat alls eller bara något mediokert vegoalternativ. Även om jag personligen kan tänka mig att äta fisk ibland (och det finns massor av bra fisk på restaurangerna i Valle Gran Rey!) tycker jag att den som inte erbjuder vegomat liksom inte har fattat grejen :-) Och då vill jag inte stödja dem.

Fast oftast fixar jag min egen mat :-)

Premiärdopp och yoga på stranden

I förmiddags kom jag mig äntligen för att göra två saker som jag har tänkt göra här sedan jag kom hit:

  1. Jag var med på yogan som är på Vueltas-stranden fyra morgnar i veckan.
  2. Jag tog ett dopp i havet.

Det var skönt att göra yoga på stranden. Jag yogar nästan alltid inomhus och för det mesta för mig själv hemma, så det stack ut från mina vanliga rutiner att yoga utomhus och i grupp. Dessutom på tyska förstås. Det var en fin stund, men det var inte riktigt sådan yoga som jag gillar mest, så jag återgår nog till min egen yogapraktik. Det var lite kyligt också. Det gick att ta en plats i solen, men jag prioriterade en plats där jag både såg och hörde yogaläraren Volker bra, eftersom jag tänkte att det med mina begränsade kunskaper i tyska skulle vara svårt nog att hänga med passet ändå. Så jag stod i skuggan under ett träd.

Det var ingen svettig yoga, och efteråt var jag kall och inte jättesugen på att bada som jag hade planerat. Men jag ville ändå gärna känna på vattnet – det är ju absurt att jag har hållit till så nära Atlanten i snart sex veckor utan att bada. Så jag la mig i solen en stund för att bli uppvärmd. Molnen tornade dock snart upp sig, och jag tänkte att det var bäst att bada innan jag blev kall igen.

Det var inte särskilt varmt i vattnet. Jag simmade några längder fram och tillbaka, men jag vande mig faktiskt aldrig vid temperaturen. Vad kan det ha varit för temperatur då? Sjutton, arton grader? Men det är klart att det var skönt med en simtur. Sedan gick jag hem och tog en varm dusch.

Vueltas-stranden med båtar i vattnet och berget i bakgrunden
Bild på Vueltas-stranden ur arkivet

Mycket folk runt årsskiftet

Perioden runt jul- och nyårshelgerna är den absoluta högsäsongen här i Valle Gran Rey, även om det kan sägas vara högsäsong hela vägen från november till någon gång i mars. Om du planerar att vara här under den tiden så är det bäst att leta boende långt i förväg.

Så här såg det ut på stranden i Vueltas den 3 januari. Mycket folk.

Från och med nu ungefär brukar det bli allt mindre folk här. Det var också någon som gjorde mig uppmärksam på att det är fler bilar i Valle Gran Rey än vad det brukar vara, och det stämmer nog. Jag ser ständigt kvadrupelparkerade bilar på parkeringen utanför lägenheten som jag hyr i Vueltas.

Och nu, när de flesta börjar komma tillbaka till vardagen så gör jag tvärtom och går på semester. En och en halv vecka ska jag vara ledig. Planen är att göra lite utflykter, så förhoppningsvis kommer jag att ha mer spännande saker att berätta om än hittills, när jag mest har suttit inne och jobbat.

Mycket att göra i Valle Gran Rey

Om du som jag gillar att sjunga, dansa, meditera, göra yoga och den typen av saker så är Valle Gran Rey helt rätt ställe att befinna sig på, åtminstone på vintern.

På torsdagar 13.30-15.30 är det Offenes singen, där vem som helst kan droppa in och sjunga. Monadelisa, som håller i sången, brukar mest prata mest tyska, men om hon är medveten om att det finns deltagare som inte förstår tyska så översätter hon delar av det hon säger till engelska. Så om du är där och inte kan tyska och vill vara säker på att förstå något kan det vara en bra idé att säga till om det innan sången drar igång. Sången är i en lokal alldeles vid Vueltasstranden. Kommer du när sången redan har dragit igång så kan du bara följa ljudet :-) Och det går bra att droppa in under sångens gång. Det brukar vara mycket folk, minst fyra stämmor och massor av lekfullhet och tjo och tjim.

Monadelisa håller även i Coro de Invierno på onsdagar. Där sjunger vi lite mer komplicerade sånger i en mindre grupp och tre stämmor. Där är det mer teknikträning och fokus på att gruppen ska låta bra tillsammans.

Som om det inte är nog kan man även gå på Stimmbildung på tisdagar. Röstträning alltså. Som en sånglektion fast i en liten grupp. Lite mer fokus på att var och en ska hitta sin stämma och prova olika övningar. Men det mesta sjunger eller ljudar vi tillsammans. Inte så många sånger utan mer teknikträning med fokus på de individuella rösterna. Det här är nog min favorit under veckan ändå.

Har du fortfarande inte sjungit tillräckligt så kan man sjunga mantrasånger på söndagkvällar 19.30 med Renate i yogastudion Vikara, som ligger på en parallellgata till huvudgatan i Borbalán – ett kvarter upp mot berget från Spar. Här sitter man mest ner och sjunger lugna och sköna mantrasånger – även om det kan uppstå viss action ibland när andan faller på.

Allt det här har jag i princip gjort varje vecka sedan jag kom hit. Och så gymmet förstås. Det ligger runt hörnet från Spar, och jag tänkte gå dit ikväll men det var stängt idag, så det blir ett nytt försök i morgon. Jag brukar bara styrketräna, men de har även en del gruppträning och en judogrupp.

Sedan finns det tusen andra saker som jag också skulle vilja testa, men som jag inte har hunnit med än – dels för att jag var ordentligt förkyld i början när jag var här, dels för att jag har jobbat som en tok. Här kommer lite fler förslag på aktiviteter:

  • hathayoga på Vueltasstranden med Volker från Vikara på tisdagar, fredagar och söndagar 9.30
  • yinyoga i en lokal längs med trottoaren alldeles nära Vueltasstranden på tisdagar, onsdagar och torsdagar 19.30 (om hon inte har dragit ner på sitt schema nu när den allra värsta högsäsongen går mot sitt slut)
  • Osho-kundalinimeditation på Vikara måndag, onsdag och fredag 15-16 (en fysisk meditation som jag antar att man kan bli rejält svettig av)
  • morgonyoga på baby beach måndag-fredag 8.30-10 (åtminstone såg jag en lapp om det på någon av anslagstavlorna för någon vecka sedan – jag vet inte om det är samma tider som gäller fortfarande)

Är du i Valle Gran Rey? Har du någon favoritaktivitet som du är med på?

Jag är i Valle Gran Rey!

Utsikt från hotellrummet i Los Cristianos

Äntligen är jag tillbaka i Valle Gran Rey. Jag har varit här ända sedan i torsdags, men jag tog en paus från blogg och sociala medier, så därför har jag inte skrivit något än. Dessutom lyckades jag bli ordentligt förkyld dagen efter att jag kom hit – jag misstänker att jag plockade upp något virus som dansade runt i planet på vägen ner.

Jag brukar ju alltid passa på att se någon annan del av Kanarieöarna på vägen hit. Min årliga resa till La Gomera är de enda utlandsresorna jag gör numera (jag är inte främmande för att komplettera med någon tågresa per år utomlands – det var länge sedan jag var i Köpenhamn till exempel – men jag har inte fått till det). För att stilla min nyfikenhet på nya resmål så brukar jag därför passa på att göra en tur någon annanstans innan jag landar i Valle Gran Rey. I år blev det inte så av två anledningar:

  1. Maken kommer hit om ett par veckor (yay!). Han kommer att hyra bil, så då räknar jag med att vi gör åtminstone ett par utflyktsdagar här på La Gomera. Det ser jag verkligen fram emot. Jag tänker mig att de utflykterna får fylla mitt behov av att uppleva nya miljöer för den här vintern.
  2. Jag avskyr reseplanering ungefär lika mycket som jag avskyr att faktiskt vara på resa – jag antar att det finns ett samband här :-) Att planera att besöka en ny plats tar mycket energi för mig, och den här hösten orkade jag helt enkelt inte ta tag i det.

Så jag nöjde mig med att boka en hotellnatt i Los Cristianos – med den snygga utsikten på bilden ovan – och sedan tog jag båten till La Gomera nästa dag.

Min favoritvy av Los Cristianos: på väg därifrån till La Gomera :-)

Jag åkte Naviera Armas nya Seajets-båt, som går hela vägen från Los Cristianos på Teneriffa till Valle Gran Rey på La Gomera. Med ett stopp i San Sebastián däremellan. Så otroligt smidigt att få åka båt hela vägen – utan byten dessutom – och slippa åksjukebussen över ön.

Naviera Armas-båten är bilfärja. Det går alltså att ta sig hela vägen till Valle Gran Rey med bil på båten för den som vill. Åtminstone den dagen jag skulle åka så gick det tre båtturer. Jag åkte på förmiddagen. Det var inte mycket folk alls på båten, och ännu färre bilar.

Gomerabåten sedd från strandpromenaden i Los Cristianos

Båtresan skulle enligt tidtabellen ta en timme och femtio minuter, men den tog nog snarare två timmar och tjugo minuter. Det blåste som sjutton på båten, men jag tyckte inte att det gungade så farligt. Jag blev inte sjösjuk i alla fall.

Valle Gran Rey från båten på väg in till hamnen

Vilken känslan att kliva av båten, och så är jag i Valle Gran Rey – mitt andra hem på jorden!

Naviera Armas Seajets-båt i Valle Gran Rey efter att jag har klivit av. Framför den ligger den lilla Fred Olsen-båten, som går till Playa Santiago och San Sebastián

Jag checkade in i lägenheten som jag hyr i Vueltas. Det är samma lägenhet som jag bodde i förra året, och som jag även har bott i ett par gånger tidigare, innan jag bodde i La Calera i ett par vintrar.

Innan jag packade upp väskan gick jag ut på stan i ett ärende. Tog ett kort på den här affischen (ha ha, det är kanske världens fulaste affisch förresten) för att komma ihåg när det är sång. Först när jag hade fotat den så började jag fundera. Donnerstag. Vänta, vad är det för dag i dag egentligen? Jo visst var det torsdag. En blick på klockan sa 13.45. Så jag tvärvände, ilade ner till Vueltasstranden och kastade mig in i sången. Snacka om rivstart på mitt Valle Gran Rey-liv med alla fantastiska fritidsaktiviteter som jag gillar att ägna mig åt här.

Det blev sång även på fredagen, men på kvällen blev jag sjuk, och så har det varit superblåsigt ett par dagar, så jag har mest hållit mig inomhus. Calima är det också.

Nu när jag tänker efter så undrar jag om calima kan vara en bidragande orsak till att den där förkylningen jag fick här förra året satte sig så hårt i luftrören att jag hade problem med dem i ett halvår efteråt, och faktiskt fortfarande känner av dem ibland. Jag kanske borde vara mer försiktig med att vara ute i calima än vad jag har varit hittills, åtminstone när jag är förkyld? Jag brukar ju inte bry mig alls, och ofta har jag inte ens märkt att det är calima förrän någon berättar det för mig . Alldeles nyss såg jag en person som var ute och promenerade och som hade munskydd på sig, ett sådant som vård- och tandvårdspersonal kan ha.

Vad har du för erfarenheter av calima? Brukar du skydda dig eller är du ute som vanligt?

Stränder i Valle Gran Rey

Det finns flera stränder i Valle Gran Rey. Den strand som jag rekommenderar för att bada är Vueltasstranden. Vattnet är lugnt utan vågor och här passar bra att bada med barn. Men även vi vuxna som vill simma håller till där.

Stranden i Vueltas

Vid Charco del Conde finns stranden som kallas Baby Beach. Åtminstone när det är lågvatten är det bara småbarn som kan bada här. När jag provade sist så nådde vattnet en bit upp på vaden på mig, men när det är högvatten tror jag att det är lite djupare.

Baby beach/ Charco del Conde

Det finns också en större strand vid La Playa. Där brukar det finnas surfare, och det kan vara rejält strömt. Jag rekommenderar stor respekt för vattnet, och avråder starkt från att bada där om det blåser mycket; det är folk som har dött under de omständigheterna. Jag badar själv inte där alls utan bara i Vueltas.

La Playa

Sist men inte minst mysiga nudiststranden Playa del Inglés. Ja, det går utmärkt att vara där med kläderna på också, så länge du tycker att det är okej att träffa på nakna människor. Även här finns det strömmar i vattnet och det är faktiskt inte alls någon badvänlig strand. Jag avråder från bad men rekommenderar starkt att sitta på en sten och titta på vågorna som slår mot stenarna. Eller att  tillbringa någon timme i någon av de runda stenmursformationerna, som skyddar från både blåst och blickar från omgivningen om du nakensolar :-)

Playa del Inglés

Ha en skön stund på stranden!

Här kan du läsa mer om de olika delarna av Valle Gran Rey.

Inga statussymboler i Valle Gran Rey

En sak som är otroligt skön med Valle Gran Rey är den totala avsaknaden av materiella statussymboler. Ingen har businesskläder på sig och det är inte många som går i högklackat. Ingen har en fin bil – de flesta som ens har bil kör ju hyrbil, men de som faktiskt har en egen bil har ofta en riktig skrothög. Ingen har en lyxig villa, alla köper sina möbler på Ikea och jag tror inte att folk har de senaste elektronikprylarna.

Jag, som har svårt för den rådande konsumtionshetsen i samhället tycker att det här känns så befriande. Jag går i linne, hippiebrallor och fulsandaler i alla sammanhang och har inte en tanke på att det är fult med midjeväska. Och jag älskar det!

Hittade ingen bild på mig i hippiebrallor så regnbågssjal får duga :-)