Kategoriarkiv: Resa

Tillbaka i Sverige

Jag är tillbaka i Sverige. Det är vinter här. Inte bra. Som vanligt var det jobbigt att lämna Valle Gran Rey, och jag skulle gärna ha varit kvar i någon månad till. Samtidigt är det mycket som är bra med att vara i Sverige igen. Om det inte vore för den där vintern då.

Jag tillbringade måndagen i Los Cristianos, där jag bland annat promenerade barfota i vattenbrynet bort till Playa de las Américas. Det är en fin strand ändå; det får jag erkänna. På tillbakavägen gjorde jag dock misstaget att lämna havsutsikten och promenera genom stan (Städerna? Räknas det egentligen som en eller flera städer? Allt sitter ju ihop.) Så. Inte. Min typ av ställe.

Tillbaka i Los Cristianos åt jag tidig middag på en libanesisk restaurang som hette Hiba Hiba. Så god mat! Så trevlig personal! Jag åt en tallrik med blandade mezerätter, och det var inga problem att få den utan kött. Det där med att äta tidigt är förresten ett trick jag har i Los Cristianos. För att slippa den värsta inkastarvågen på restaurangerna.

Jag har samlat på mig en del material till bloggen under min period i Valle Gran Rey, så jag räknar med att fortsätta skriva blogginlägg lite nu och då under året, även om det inte lite mer sällan än när jag är på plats på La Gomera. Jag hoppas att du vill fortsätta läsa!

Det var ju snäppet bättre att vara på den här balkongen förstås …

Har du åkt tåg och båt till Kanarieöarna?

Du som läser min vanliga blogg också, och inte bara den här Gomerabloggen, vet att jag lider av svår flygskam över att jag flyger för att ta mig till La Gomera. Jag har bland annat skrivit om det i inlägget Min egoistiska livsstil förstör planeten. Innan jag åkte hit till La Gomera det här året så trodde jag att det kanske var min sista resa hit. Men så kom jag hit och kom fram till att Jag kan inte göra slut med Valle Gran Rey. Det är här jag ska vara på vintern.

Då återstår två alternativ: att leva med flygskammen (eller ändra på mitt mindset och göra mig av med flygskammen) eller att ta mig hit utan att flyga. Jag lovar verkligen inte att jag orkar göra jobbet och lägga tiden, energin och pengarna att ta mig hit utan flyg. Det jag däremot lovar är att göra jobbet med att ta reda på i hyfsad detalj hur det skulle gå till att göra det, vad det skulle kosta och hur mycket koldioxid det skulle spara. Det hoppas jag kunna dela med mig av här.

Något som vore alldeles fantastiskt är om någon annan har gjort den resan, alltså tagit sig till Kanarieöarna utan att flyga, och ville berätta om det här på Gomerabloggen. Har du åkt till Kanarieöarna utan att flyga? Eller känner du någon som har gjort det? Skulle du vilja berätta här hur du gjorde, hur det var, hur lång tid det tog, hur mycket det kostade och så vidare? Om du är en skrivande person får du gärna skriva ett gästblogginlägg. Om du hellre pratar så intervjuar jag gärna dig på telefon eller Skype och skriver ett inlägg om din resa. Mejla mig på jenny@iklartext.se om du vill berätta om din resa!

Jag är i Valle Gran Rey!

Utsikt från hotellrummet i Los Cristianos

Äntligen är jag tillbaka i Valle Gran Rey. Jag har varit här ända sedan i torsdags, men jag tog en paus från blogg och sociala medier, så därför har jag inte skrivit något än. Dessutom lyckades jag bli ordentligt förkyld dagen efter att jag kom hit – jag misstänker att jag plockade upp något virus som dansade runt i planet på vägen ner.

Jag brukar ju alltid passa på att se någon annan del av Kanarieöarna på vägen hit. Min årliga resa till La Gomera är de enda utlandsresorna jag gör numera (jag är inte främmande för att komplettera med någon tågresa per år utomlands – det var länge sedan jag var i Köpenhamn till exempel – men jag har inte fått till det). För att stilla min nyfikenhet på nya resmål så brukar jag därför passa på att göra en tur någon annanstans innan jag landar i Valle Gran Rey. I år blev det inte så av två anledningar:

  1. Maken kommer hit om ett par veckor (yay!). Han kommer att hyra bil, så då räknar jag med att vi gör åtminstone ett par utflyktsdagar här på La Gomera. Det ser jag verkligen fram emot. Jag tänker mig att de utflykterna får fylla mitt behov av att uppleva nya miljöer för den här vintern.
  2. Jag avskyr reseplanering ungefär lika mycket som jag avskyr att faktiskt vara på resa – jag antar att det finns ett samband här :-) Att planera att besöka en ny plats tar mycket energi för mig, och den här hösten orkade jag helt enkelt inte ta tag i det.

Så jag nöjde mig med att boka en hotellnatt i Los Cristianos – med den snygga utsikten på bilden ovan – och sedan tog jag båten till La Gomera nästa dag.

Min favoritvy av Los Cristianos: på väg därifrån till La Gomera :-)

Jag åkte Naviera Armas nya Seajets-båt, som går hela vägen från Los Cristianos på Teneriffa till Valle Gran Rey på La Gomera. Med ett stopp i San Sebastián däremellan. Så otroligt smidigt att få åka båt hela vägen – utan byten dessutom – och slippa åksjukebussen över ön.

Naviera Armas-båten är bilfärja. Det går alltså att ta sig hela vägen till Valle Gran Rey med bil på båten för den som vill. Åtminstone den dagen jag skulle åka så gick det tre båtturer. Jag åkte på förmiddagen. Det var inte mycket folk alls på båten, och ännu färre bilar.

Gomerabåten sedd från strandpromenaden i Los Cristianos

Båtresan skulle enligt tidtabellen ta en timme och femtio minuter, men den tog nog snarare två timmar och tjugo minuter. Det blåste som sjutton på båten, men jag tyckte inte att det gungade så farligt. Jag blev inte sjösjuk i alla fall.

Valle Gran Rey från båten på väg in till hamnen

Vilken känslan att kliva av båten, och så är jag i Valle Gran Rey – mitt andra hem på jorden!

Naviera Armas Seajets-båt i Valle Gran Rey efter att jag har klivit av. Framför den ligger den lilla Fred Olsen-båten, som går till Playa Santiago och San Sebastián

Jag checkade in i lägenheten som jag hyr i Vueltas. Det är samma lägenhet som jag bodde i förra året, och som jag även har bott i ett par gånger tidigare, innan jag bodde i La Calera i ett par vintrar.

Innan jag packade upp väskan gick jag ut på stan i ett ärende. Tog ett kort på den här affischen (ha ha, det är kanske världens fulaste affisch förresten) för att komma ihåg när det är sång. Först när jag hade fotat den så började jag fundera. Donnerstag. Vänta, vad är det för dag i dag egentligen? Jo visst var det torsdag. En blick på klockan sa 13.45. Så jag tvärvände, ilade ner till Vueltasstranden och kastade mig in i sången. Snacka om rivstart på mitt Valle Gran Rey-liv med alla fantastiska fritidsaktiviteter som jag gillar att ägna mig åt här.

Det blev sång även på fredagen, men på kvällen blev jag sjuk, och så har det varit superblåsigt ett par dagar, så jag har mest hållit mig inomhus. Calima är det också.

Nu när jag tänker efter så undrar jag om calima kan vara en bidragande orsak till att den där förkylningen jag fick här förra året satte sig så hårt i luftrören att jag hade problem med dem i ett halvår efteråt, och faktiskt fortfarande känner av dem ibland. Jag kanske borde vara mer försiktig med att vara ute i calima än vad jag har varit hittills, åtminstone när jag är förkyld? Jag brukar ju inte bry mig alls, och ofta har jag inte ens märkt att det är calima förrän någon berättar det för mig . Alldeles nyss såg jag en person som var ute och promenerade och som hade munskydd på sig, ett sådant som vård- och tandvårdspersonal kan ha.

Vad har du för erfarenheter av calima? Brukar du skydda dig eller är du ute som vanligt?

Gör en dagsutflykt till La Gomera från Teneriffa

Ska du på semester till Teneriffa? Funderar du på om du ska åka över till La Gomera över dagen? Klart att du ska! Om du vill hinna se mycket av ön så är det bäst att antingen hyra bil själv eller följa med en arrangerad bussutflykt.

Kom ihåg att ta med dig ditt pass. Du behöver det för att ta båten till La Gomera, oavsett om du följer med en guidad tur eller om du åker på egen hand.

Åk på en guidad dagstur till La Gomera

Om du bor på hotell på Teneriffa så är mitt tips att fråga på hotellet om de kan hjälpa dig att ordna en guidad dagstur till La Gomera. Om du inte har ett hotell att fråga så finns det åtminstone på turistorterna gott om researrangörer som ordnar dagsutflykter.

När jag var i Puerto de la Cruz i vintras var det en researrangör på en av turistgatorna som gjorde reklam för dagsutflykt till La Gomera. Där tog jag de här två bilderna:

Fördelen med en bussutflykt är att någon har sett ut de finaste platserna på La Gomera åt dig, så du behöver bara hänga med och njuta av utsikten. Och förstås att du inte behöver köra själv; det är inte alla som är bekväma med att köra på de slingriga vägarna. Turerna är ofta guidade på både spanska, engelska och tyska – och kanske franska också. Men fråga för säkerhets skull i förväg så att du får informationen på ett språk som passar dig.

Nackdelen är att du inte får bestämma själv vart du vill åka. Och jag har även hört någon som har gjort en sådan guidad tur och som tyckte att det kändes lite flängigt. Och det kan jag verkligen tänka mig att det gör när man ska se hela La Gomera på bara en dag. Min egentliga rekommendation är att du avsätter en vecka eller åtminstone några dagar för att se ön. Men jag kan verkligen förstå att det finns tillfällen när man bara har en dag. Om du inte vill köra bil och inte har något generellt mot guidade utflykter så rekommenderar jag då en guidad dagstur för att få ett första smakprov av ön.

Hyr bil och åk till La Gomera över dagen

Om du eller någon i ditt sällskap kan köra bil på slingervägar så tycker jag att det är ett bättre alternativ att hyra bil. Du kan hyra bil på Teneriffa och ta bilfärjan över. Och jag antar att du även kan boka en bil som väntar på dig hos en biluthyrare i San Sebastián när du kommer dit med båten från Los Cristianos. Nu när det går direktfärja till Valle Gran Rey så kan en idé vara att se om du kan göra en av resorna den vägen. På så sätt får du se min favoritdal utan att behöva åka bil över hela ön och sedan tillbaka. Jag vet inte om det finns någon uthyrare som tillåter att du hyr bil i San Sebastián och lämnar tillbaka den i Valle Gran Rey eller tvärtom. Annars behöver du ha med dig bilen från Teneriffa. Tänk i så fall på att du då inte kan ta den lilla Fred Olsen-båten mellan Valle Gran Rey–Playa de Santiago–San Sebastián, eftersom det inte är en bilfärja.

Om du börjar och startar din dag i San Sebastián så börja med att kolla upp när båtarna går (tidtabeller: Fred Olsen, Naviera Armas), så att du kan planera dagen efter det. Välj kanske två eller tre platser på ön som du vill åka till – Valle Gran Rey eller någon av de andra byarna nere i en dal, och så regnskogen Garajonay – kolla om det är något mer som du nästan passerar på vägen och kan göra en avstickare till, och sedan ser du till att stanna på många miradorer, utsiktsplatser, längs vägen och njuta av de fantastiska scenerierna. Du kommer även att få se massor av fantastisk natur direkt från bilen medan du åker.

Se La Gomera på egen hand över dagen utan bil

Nu när båda rederierna åker till Valle Gran Rey är möjligheterna att se ön på egen hand utan bil snäppet bättre också. Med lite tur med båtarna (kolla tidtabellerna innan och planera) kan du få en rutt med två stopp: San Sebastián och Valle Gran Rey (eller möjligtvis Playa de Santiago), och så en båtresa på ena vägen, där du får se La Gomera från vattnet, och en bussresa på andra vägen, där du får se ön från bilvägen. Tänk på att bussarna går sällan, så kolla upp tidtabellerna i förväg. Om det där med bilväg lät tråkigt så kan jag meddela att tråkigt är det minsta du har på en bussresa över La Gomera. Under förutsättning att du är utrustad med en mage som klarar av slingervägar så kommer du att bjudas på mycket tjusiga vyer. Se bara till att du gör bussresan innan det blir mörkt (vid 19 på vintern).

Vandra på La Gomera på en dag

Om du vill vandra är det kanske lättast att bara ta båten till San Sebastián och göra någon vandring som utgår därifrån. Jag har själv inte vandrat på den delen av ön men det finns vandringsleder där. Det går också att gå till exempel från Playa de Santiago till San Sebastián, men jag vet inte om det låter sig göras på en dag inklusive båtresor. Men det kan vara värt att kolla upp tidtabellerna och se om det skulle vara möjligt. Och visst borde det även finnas dagsutflykter med en guidad vandring?

Om du har varit på La Gomera över bara en dag och då vandrat – på egen hand eller på en guidad vandring – så skulle jag gärna vilja veta hur du gjorde. Vem ordnade turen? Eller vilken rutt gick du? Så att jag kan berätta det för bloggens läsare. Skriv gärna en kommentar och berätta!

Åk gärna buss på Teneriffa men ha gott om marginaler

Jag har ofta pratat om hur smidigt det är att åka buss på Teneriffa. Bussarna går relativt ofta – upp till en gång i halvtimmen mellan de större städerna – och det går bra motorvägar runt hela ön. Lite motsatsen till busstrafiken på La Gomera alltså :-) Det gör att jag brukar rekommendera att man tar buss runt på Teneriffa, för att göra en utflykt eller för att förflytta sig mellan städerna. Det går också oftast att flyga till Teneriffas norra flygplats även om du ska till södra delen av ön, och sedan ta bussen dit du ska. Eller tvärtom förstås, men det är på den södra sidan av ön som de största turistorterna ligger, och ibland under högsäsong kan det vara billigare att flyga till norra flygplatsen – i alla fall var det så jag gjorde i vintras för att slippa undan de värsta julpriserna på flyget.

Men när jag skulle åka från Puerto de la Cruz till Los Cristianos, för att ta båten till La Gomera, så fungerade det faktiskt inte helt bra. Det som hände var att en rullstolsburen person ville åka med bussen. Jag satt redan i bussen, så jag såg inte vad som hände i detalj, men om jag förstod det rätt så behövdes det en massa extra utrustning antingen för att få rullstolen ombord på bussen, eller för att spänna fast rullstolen i bussen så att passageraren kunde resa säkert. Så busschauffören var tvungen att ordna fram all den här utrustningen och sedan spänna fast passageraren innan vi kunde åka. Det här gjorde att bussen kom i väg fyrtio minuter för sent. Det här är en buss som går till både den norra och den södra flygplatsen, och jag kan bara tänka mig hur stressande det måste vara att sitta i en buss som inte kommer i väg om man har ett flyg att passa. Själv hade jag ingen som helst brådska den här dagen, som tur var. Bussresan fortsatte med fyrtio minuters försening via norra flygplatsen till den södra, och där skulle passageraren av. Då tog det säkert tjugo minuter för busschauffören att göra samma procedur fast tvärtom, för att spänna loss passageraren och se till att han kom ut ur bussen. Så jag kom fram till Los Cristianos en timme senare än planerat.

Undrar om det var ett särskilt fall, typ att det var första gången just den här bussen eller chauffören hade en rullstol i bussen. Annars verkar det vara ett märkligt system att försena bussresan för en mängd passagerare. Det borde vara smidigare att bara erbjuda en taxi för den som sitter i rullstol.

Jag rekommenderar fortfarande bussystemet på Teneriffa – det här var nog första gången jag var med om en så pass stor försening – men jag ska tänka på att ha ordentligt med marginaler framöver om jag behöver passa flyg eller båtar.

Hemresa med vandring i Los Cristianos

Nu är jag hemma i Sverige igen. Det känns mycket bra, förutom att det är vinter här förstås ;-) För mig är det dock en enorm skillnad på hur jag upplever vintern nu i februari än hur det känns i november. Då är det så oändligt långt kvar. Och så har jag de mörkaste månaderna december och januari framför mig, för att inte tala om juleländet. Nu däremot finns det ljus en bra bit in på eftermiddagen och snart är det vår :-)

Jag ägnade som vanligt två dagar åt att åka hem. Tog Fred Olsens morgonbåt från Valle Gran Rey i måndags. Min separationsångest av att åka från Valle Gran Rey var faktiskt aningen mindre än vad den har varit andra vintrar. Det var regn och ganska kallt, vilket hade fördelen att jag fick se en fantastisk regnbåge på vägen. Svårt att få den att se snygg ut på bild genom den smutsiga och regniga fönsterrutan på båten dock.

I San Sebastián väntade jag ett par timmar på Armasbåten som tog mig till Los Cristianos på Teneriffa. Där var det bättre väder. Jag hälsade på min språkkonsultkollega Hanna, som är i Los Cristianos i tre månader med familjen, inklusive de två barnen som går i den svenska skolan där. De hade fått tag i en grymt mysig lägenhet med en helt fantastisk balkong – jag vill säga terrass eftersom den är stor som ett vardagsrum, men man säger kanske alltid balkong om en terrass som är ovanför markhöjd?

När man är uppe i den här lägenheten så märker man liksom inte att man är i Los Cristianos – en stor fördel om man som jag inte är särskilt förtjust i den staden. Det är lugnt och skönt och trafiken hörs i princip inte alls. Och så småningom har man utsikt över solnedgången. På bilden nedan ser det ut som om jag inte är särskilt högt upp, men poolen ett par våningar ner ligger också långt över markytan.

Hanna och jag ägnade eftermiddagen åt att promenera upp på berget Guaza. Berget markerar slutet på staden både åt söder och väster, eftersom det är ett avlångt berg. Om du kommer in till Los Cristianos med Gomerabåten så ser du berget längst till höger. Den delen av berget som vi var uppe på är närmast havet, alltså längst söderut.

Om jag minns rätt tog det en och en halv timme för oss att gå upp på berget. Sedan belönades vi med den här utsikten.

Snyggt va? Det kändes kul att se Los Cristianos från den här vinkeln. Och så var det roligt med en liten vandring. Man kan även gå vidare västerut på berget, och jag kan tänka mig att det nästan kan bli en heldagsvandring om man vill – någon som vet? Vi nöjde oss dock med den här lilla turen.

På bilden nedan har jag ringat in ett annat berg, Chaoyfita, som man också kan gå upp på. Hanna gjorde det häromveckan, och det verkar också vara en lagom liten vandring om man har ett par timmar över i Los Cristianos. Och det verkar jag ju ha någon gång om året eller så. Nu vet jag vad jag ska göra nästa gång.

På tisdagen gick mitt plan hem till Sverige, och nu är jag alltså hemma. Men om sisådär tio månader kommer jag tillbaka till Valle Gran Rey. För det är ju där jag ska vara på vintern.

Hur åker jag till Valle Gran Rey?

I samband med de nya färjelinjerna så får jag en del frågor om hur man egentligen bär sig åt för att ta sig till Valle Gran Rey nu, och då helst med båt. Här berättar jag det.

Hitta tidtabeller för Naviera Armas

Här hittar du Naviera Armas tidtabell. i Drop down-menyn väljer du Origen: Tenerife (Los Cristianos ) och Destino: La Gomera (Valle Gran Rey). Hittils har det dock bara funnits tidtabell för cirka två veckor framåt i tiden. Ligger din resa längre fram än det så vet jag just nu inget sätt att ta reda på om det går några direktbåtar med Armas den dagen som du ska åka.

På samma länk kan du även välja Destino: La Gomera (S.S. de La Gomera), alltså San Sebastián, om du ska dit eller om du vill ta bussen vidare till Valle Gran Rey eller någon annanstans.

Hitta tidtabeller för Fred Olsen

Här hittar du Fred Olsens tidtabeller. Om du åker med dem så kan du i biljettluckan i Los Cristianos köpa biljett hela vägen till Valle Gran Rey, men du får byta båt i San Sebastián till den lilla interna Gomerabåten som går mellan San Sebastián, Playa de Santiago och Valle Gran Rey. Jag har inte lyckats hitta något sätt att hitta en tidtabell för hela resan från Los Cristianos till Valle Gran Rey, utan du får först söka tidtabellen från Los Cristianos till San Sebastián och sedan från San Sebastián till Valle Gran Rey.

Jag åkte med Fred Olsen från Los Cristianos till Valle Gran Rey, med byte i San Sebastián, strax före jul. Vid det tillfället var det bara tio minuter mellan båtarna, men nu är det oftast längre tid – ibland flera timmar. Den stora båten var försenad, men då väntade den lilla båten in den, så vi som skulle med den kom vidare, och båten blev en halvtimme försenad.

Behöver man köpa biljett i förväg?

Jag har alltid köpt biljett i biljettluckan i Los Cristianos direkt när jag ska åka, och jag har alltid fått biljett. Men då har jag alltså mest erfarenhet av att åka när det bara fanns den båten som gick till San Sebastián. De två gånger som jag har åkt Fred Olsens lilla interna Gomerabåt den här vintern så har den inte varit i närheten av att vara full, så den får du garanterat plats på.

Hur åker jag buss från San Sebastián till Valle Gran Rey?

Det går förstås även att göra det som har varit det enda alternativet de senaste åren: ta båten till San Sebastián (dit alltså båda rederierna fortfarande kör) och sedan ta bussen vidare till Valle Gran Rey.

Här hittar du tidtabellen för bussen som går från San Sebastián till Valle Gran Rey, vilket är linje 1. Guagua betyder buss på kanarisk spanska. Det kan var bra att veta om du ska försöka förstå något som en busschaufför säger. Om du själv behöver fråga något om bussen så förstår alla kanarier alldeles utmärkt om du använder det spanska ordet autobús.

Om du tycker att det är totalt omöjligt att tyda busstidtabellen så beror det på att det är det :-) Tricket är att veta att tiderna som visas enbart är avgångstider. Däremot går det inte att utläsa av tabellen när bussen kommer fram. Om du ska åka från San Sebastián till Valle Gran Rey tittar du alltså i mittenkolumnen. Den tid som står där är när bussen går från den stora busstationen i San Sebastián. Bussen brukar dock gå även direkt från hamnen, och det borde betyda att den går därifrån strax innan dess; jag skulle gissa på tio minuter innan. Bussen tar ungefär en och en halv timme från avgångstiden i San Sebastián till Valle Gran Rey. Kanske en timme och en kvart om du har tur. Men åtminstone om du åker i dagsljus så pågår det just nu ett vägarbete längs vägen (alldeles före Arure), så då kan det ta längre tid.

Det finns flera busshållplatser i Valle Gran Rey, så det kan vara bra om du har tittat på en karta eller fått information från den som hyr ut bostaden om i vilken del av Valle Gran Rey som du ska kliva av. Om du ska bo någonstans längs vägen ner i dalen, till exempel El Guro, Casa la Seda eller till och med uppe i Arure, så säg det till busschauffören så brukar han (ja, det är alltid en han) ropa ut det så att du kommer av på rätt ställe. Det är långt och brant att gå tillbaka upp igen, så om du skulle hamna nere  i Valle Gran Rey så får du annars ta en taxi upp igen. Eller se om du kan få lift.

Du kan också ta en taxi hela vägen från San Sebastián till Valle Gran Rey. Sist jag gjorde det vill jag minnas att det kostade 55 euro. Att jämföra med bussresan som kostar 5 om jag minns rätt. Det är förstås mer prisvärt om ni är flera i sällskapet. Eller så hittar du några andra som också ska till Valle Gran Rey som du kan dela taxi med.

Utflykt till Playa de Santiago

Jag skrev ju om båtresan till Playa de Santiago som jag gjorde i soluppgången en dag i förra veckan. I det här blogginlägget berättar jag om när jag väl kom dit.

Det första som slog mig i Playa de Santiago var hur extremt lugnt det var. Den upplevelsen påverkades förstås av att jag var framme före nio på morgonen, men det var inte en själ på stranden eller någon annanstans ute heller. De enda människor jag såg var de som satt och åt frukost på sina balkonger.

Playa de Santiago är betydligt mindre än Valle Gran Rey. Wikipedia säger faktiskt att det bara bor 1100 personer där, medan det bor drygt 4000 i Valle Gran Rey (Det vore kul att se siffror på hur många fler än så som är i Valle Gran Rey under vintern. Måååånga lär det vara!).

Havet och bergen är lika närvarande som i Valle Gran Rey. Det finns ett antal kvarter med hus precis nere vid stranden. Det är byns kärna. Det är där de flesta restaurangerna och butikerna finns. Det finns ett torg, och på kvällen skulle det vara konsert på en scen som jag uppfattade som tillfälligt uppbyggd. Det finns ett Spar och flera andra matbutiker. Jag åt inte på någon restaurang den här dagen, men det fanns ganska många längs strandpromenaden, och flera såg mysiga ut. Det såg inte ut att vara lika vegovänligt som i Valle Gran Rey dock.

Jag gick en bit längs vägen som går upp ur byn. På vänster sida av vägen om man kommer från stranden finns en del av byn som inte är helt olik La Calera här i Valle Gran Rey, fast mindre: hus som ligger vid foten av berget och även en bit upp på berget, trappor, avsatser, söta gränder.

På höger sida av vägen kan man gå upp för en lång trappa. Det här är också en utgångspunkt för att vandra från Playa de Santiago. Där är skyltat för vandrare med avstånd till San Sebastián och andra platser på ön, och vandringsleden är markerad i naturen. Utsikten från den här trappan gick inte av för hackor.

Så småningom kom jag upp på bilvägen igen. Här finns också någon restaurang och till höger ligger hotellet Jardín Tecina, där många golfare bor eftersom La Gomeras enda golfbana ligger alldeles bredvid. Det fanns vägskyltar mot Playa de Tapahuga och Playa del Medio, och eftersom jag tidigare nere på stranden hade funderat på om jag skulle gå till (någon av) de stränderna under dagen, fast då längs med vattnet, så tänkte jag att jag lika gärna kunde ta den här vägen dit, och så kunde jag ta strandvägen tillbaka.

Jag gick alltså längs med bilvägen genom golfbanan och fick så småningom den här snygga utsikten över Playa de Tapahuga:

Jag gick dit. Det var fortfarande förmiddag och jag fick ha den här stranden helt för mig själv i åtminstone någon timme innan någon annan människa visade sig där. En riktigt skön upplevelse.

Ingen är här

 

Förutom jag.

 

Och ingen annan.

Jag fick inte uppfattningen att det brukade vara någon direkt trängsel på den här stranden annars heller. Jag stannade där ett par, tre timmar, och som mest var det tre sällskap förutom jag som var där. Jag låg och läste på stenstranden, badade ett par gånger – det var svårbadat med stenarna; jag badade i vattenbrynet – och så åt jag min medhavda lunch. Det var varmt, och jag hade absolut haft nytta av något som kunde ge skugga.

Vandringsleden längs med vattnet som jag hade tänkt gå tillbaka hade en varningsskylt som sa att det är risk för ras och att man går där på egen risk. Och eftersom jag har blivit feg med sådant på sistone, och inte heller går till Finca Argayall i Valle Gran Rey längre – den vägen är också varningsskyltad på grund av rasrisk – så valde jag att gå upp längs bilvägen igen och samma väg tillbaka.

Det var varmt att gå och när jag kom tillbaka ner till den delen av byn som jag liknade vid La Calera så blev jag sittande länge i skuggan under ett träd och läste. Och så gick jag tillbaka till den centrala delen av Playa Santiago. Jag promenerade runt en stund till där nere, för att se de kvarter som jag missade på morgonen, köpte vatten och frukt i en mataffär, hängde en stund i en park – eller ett utegym var det faktiskt – och åt mellanmål. Sedan gick jag till stranden, tog ett dopp, satte mig på en mur och läste någon timme, och så var det dags att ta båten hem till Valle Gran Rey igen.

Det finns flera vandringar som utgår från Playa de Santiago, och med den nya båtlinjen är det lätt att gå dem även om du har din bas i Valle Gran Rey. Bara att ta båten på morgonen, vandra hela dagen, och så båt hem igen. För dig som är lite mer hardcore går det också att vandra hela vägen mellan Playa Santiago och San Sebastián. Enligt den röda vandringsboken som jag brukar nämna här på bloggen ska den vandringen ta sju timmar. Då går det alltså för dig som har den läggningen att ta båten till San Sebastián på morgonen, vandra till Playa de Santiago på en dag och sedan ta båten tillbaka till Valle Gran Rey på kvällen. Själv var jag alldeles nöjd med min lilla vandringstur till Playa de Tapahuga.

Det blev en skön utflyktsdag som avslutades med en mysig båtresa rakt in i solnedgången.

Båt från Valle Gran Rey till Playa de Santiago

Som jag har pratat om en hel massa här på bloggen så kör Fred Olsen numera en båt mellan Valle Gran Rey, Playa de Santiago och San Sebastián. Det gör det enkelt att åka mellan de tre platserna även för den som inte är bilburen, perfekt för vandrare till exempel. Själv var jag nyfiken på att se Playa de Santiago med omgivningar, eftersom jag inte hade varit där tidigare, så jag tog ledigt en dag förra veckan och åkte dit.

Båten från Valle Gran Rey går tre gånger om dagen. Den första i allmänhet 07.30, men just den dagen som jag åkte gick den klockan 8 av någon anledning. Nästa båt går inte förrän 15.30. Båt hem igen gick vid 11-tiden, 18 eller typ 21. Jag valde att ta första båten och att åka hem kl 18. En lite längre dag än vad jag ville egentligen, men att bara vara där i ett par timmar på förmiddagen eller eftermiddagen kändes för kort. Kolla Fred Olsen för båttider den dag som du vill åka.

Biljett till båten köper man i en automat.

I Valle Gran Rey finns automaten inne i den nya färjeterminalen i Vueltas-hamnen. I Playa de Santiago fanns det ett litet bås med biljettautomater direkt på kajen. Och självklart finns det automater i San Sebastián också.

Det roliga med den här biljettautomaten är att man pratar med en riktig person via automaten. Man klickar på skärmen och så får man kontakt med en person. Vilken skräck för oss introverta som bara vill få knappa in vart vi ska :-)

Jag köpte biljetter ett par dagar i förväg, och då köpte jag både tur- och returbiljett på en gång. Det går också bra att köpa sin biljett precis innan man ska åka. Jag tyckte att det gick hyfsat ändå att beställa biljett på min knöggliga spanska, men automatmänniskan höll visst inte med, för hon bytte till engelska efter ett tag när hon tröttnade. Jag betalade med kort men det gick också bra att använda kontanter i automaten. Jag hade inte kommit ihåg att ta med mig mitt pass när jag köpte biljetten. Jag fick en fråga om det, men när jag sa att jag inte hade det så gick det bra. Men paret som använde automaten bredvid min inte fick köpa några biljetter utan sitt pass. Oklart om Fred Olsen inte har spikat sina riktlinjer, eller om man måste ha pass för att åka till San Sebastián men inte till Playa de Santiago.

Båtresan i soluppgången bjöd på en magisk utsikt, för att använda en klyscha. Jag tyckte faktiskt att bara båtresan i sig gjorde utflykten värt besväret, för att det var så fint. Det gungade lite men jag klarade mig från att bli sjösjuk. Jag satt ute på övervåningen, och frisk luft underlättar alltid för mig. Även om mina bilder som vanligt inte gör naturen rättvisa så får de tala för sig själva nu en stund, och så återkommer jag snarast med ett nytt blogginlägg om resten av min utflyktsdag.

   

Resa med Fred Olsen till Valle Gran Rey

Äntligen är jag i Valle Gran Rey! Eller, jag har varit det i flera dagar nu men har varit upptagen med att landa här.

Jag har ju skrivit en hel del här på bloggen om de nya (eller nygamla) möjligheterna att åka båt hela vägen till Valle Gran Rey. Som jag har längtat efter att kunna ta mig hit utan att behöva ta åksjukebussen! Naviera Armas kör en båt direkt till Valle Gran Rey från Los Cristianos. Fred Olsen har en liten båt som går mellan San Sebastián, Playa Santiago och Valle Gran Rey, så att man kan byta båt i San Sebastián för att fortsätta till Valle Gran Rey.

Helst hade jag ju velat åka Naviera Armas direktbåt utan byte förstås, men det går en eller två sådana båtar dagligen, och den enda som var aktuell för min del gick inte förrän 19. Därför blev det Fred Olsen, där jag kunde åka från Los Cristianos 16.30 med ankomst till San Sebastián 17.20. Och så skulle Valle Gran Rey-båten gå 17.30 och vara framme 18.40.

När jag tittar på tidtabellerna för den närmaste veckan ser det för övrigt helt annorlunda ut, och det är några timmars väntetid mellan båtarna. Eller är det jag som inte kan tyda tidtabellerna?

När man åker Gomerabåten brukar man lämna in sitt bagage och hämta ut det när man kommer fram. Jag frågade hur det skulle fungera med båtbytet – ser de till att mitt bagage kommer hela vägen till Valle Gran Rey? Nej, jag tolkade det som att jag själv ansvarar för att få med mig bagaget, och eftersom det bara är 10 minuter mellan båtarna så blev jag rekommenderad att ta med mig resväskan på båten. Så det gjorde jag. Det var måååånga trappsteg att släpa 20 kilo resväska uppför kan jag säga. Det bildades en lång kö bakom mig som snällt fick vänta på att den här tanten skulle släpa sin väska uppför trapporna. Men för dig som reser med ryggsäck, eller som bara inte har packning för sju veckor med dig, är det här förstås inget problem, och det kändes som en bra grej att jag hade väskan med mig när jag bytte båt.

Den stora båten mellan öarna var försenad, men lilla båten väntade in den. Jag var lite nervös för att jag inte skulle förstå vart jag skulle ta vägen för att hitta den lilla båten – färjerederierna har inte direkt gjort sig kända hos mig för att kommunicera tydligt vad jag som passagerare förväntas göra eller vart jag ska ta vägen. Men jag såg den lilla båten redan innan jag klev av den stora, så jag lyckades gå åt rätt håll. Och dessutom stod lilla båten inne länge efter att den stora hade kommit in – kan de till och med ha haft koll på passagerarlistan och väntat tills alla var registrerade?

Det gungade rejält på den lilla båten, men jag klarade mig hyfsat från åksjukan – även om jag var tvungen att sitta och blunda hela vägen och fokusera på att andas och slappna av. För mig var det absolut ett bättre färdmedel än att åka slingerbussen över hela ön, men jag gissar att det är olika från person till person vad man mår mest illa av.

Till slut klev jag av båten i Valle Gran Rey en halvtimme försenad. Med tanke på att precis alla färdmedel jag åkt sedan jag lämnade Sverige söndagen innan varit försenade så kändes det inte farligt att bara komma fram en halvtimme sent till slutdestinationen.

Och nu är jag i Valle Gran Rey! Det finns ingen annanstans i hela världen där jag hellre vill tillbringa de närmaste sex veckorna. Allt är precis som det ska vara.