Etikettarkiv: la laguna

Restaurangen Tasca 61 – och lite fakta om La Laguna

Jag blev kär i dag. Föremålet för min ömma låga heter Tasca 61 och är en galet charmig restaurang med ekoprofil här i La Laguna.

Kyparen – och jag fick en känsla av att han även var (del)ägare och alltiallo – var så otroligt trevlig och det satt liksom charm i väggarna; alla som kom in såg ut att bli glada bara av att vara där. Jag vet i alla fall att jag blev det.  Allt som jag säkert skulle ha sett som minus på ett annat ställe blev bara trevligt här.

Jag fick introvertbordet, och var förstås mycket nöjd med det. Till höger i bild är baren, där man kan sitta och ta ett glas vin, och rakt fram är den egentliga restaurangdelen, men mitt bord stod alltså i bardelen. Som också fungerade som skafferi – det här är precis bredvid bordet där jag satt:

Sedan kom kyparen och bad en massa gånger om ursäkt, men han skulle behöva komma in i skåpet bakom mig. Jag fick snällt flytta på mig så att han kunde hämta det han behövde hämta. Han ursäktade sig med att det blir lite trångt när man har en restaurang som bara är 34 kvadratmeter.

Kanske bäst av allt var ändå toaletten: en liten grodtoa bredvid den stora toan. Med en skärm mellan. Så fint!

Jag åt en mycket god gratinerad aubergine med massor av ekologisk mozzarella och parmesan. Det fanns flera vegetariska rätter på  menyn. Jag missade tyvärr att notera om det fanns några veganska rätter.

Sedan kom det in en hel barnvagnsmaffia som sökte skydd från regnet utanför, och då blev de 34 kvadratmeterna lite väl trånga för mig. Men då hade jag ätit klart, så jag klämde mig förbi barnvagnarna och ut i regnet.

Tasca 61 har öppet  10–16, så du kan inte äta middag där, utan det är lunch som gäller.

La Laguna – korta fakta

La Laguna, eller San Cristóbal de la Laguna som staden egentligen heter, är Teneriffas näst största stad och den tredje största staden på Kanarieöarna (efter Las Palmas och Santa Cruz de Tenerife). La Laguna är en universitetsstad, och det märks tydligt. Det är många unga människor på stan, det finns en bokhandel i varje kvarter och ett kopieringscenter i varje hörn. Och tydligen ska nattlivet vara utmärkt här, men det vet den här tanten inget om.

La Laguna anses tydligen vara Kanarieöarnas kulturella huvudstad, vilket också skulle kunna vara en delförklaring till alla bokhandlar. Det finns gott om gallerier, och precis som i Valle Gran Rey verkar det vara ett tillhåll för musiker. På kvällarna står det gatumusiker överallt, och jag har även sett en musikskola. Här bor 150 000 invånare plus 30 000 universitetsstudenter (siffrorna, som jag hittade på engelska Wikipedias artikel om La Laguna, är från 2009). Staden är också känd för sin färgglada arkitektur och för sina kyrkor.

Nu när jag googlar så hittar jag siffror på att La Laguna ligger på ungefär 600 meters höjd. Det kan förklara att det är så mycket kallare än i Santa Cruz, som ligger i höjd med havet. Klimatet i december är alltså inte det bästa, och jag kan tänka mig att det snarare är på senvåren eller sommaren man ska åka hit om man vill ha det varmt och skönt.

Men i morgon åker jag till La Gomera och Valle Gran Rey. Hej så länge!

Museo de la ciencia y el cosmos i La Laguna

Jag är normalt lite allergisk mot museum – jag brukar tycka att det är för tråkigt, helt enkelt. Men det här var kul! Museo de la ciencia y el cosmos är som en stor lekplats, för både barn och vuxna, där man lär sig saker medan man leker. Perfekt! Tekniska museet i Stockholm är väl en bra jämförelse tror jag.

Jag tog spårvagnen dit; hållplatsen heter samma som museet. Det tog bara fem minuter så det hade ju fungerat att promenera också – men nu fick jag ju åka spårvagn :-) Det här landmärket möter utanför museet:

Inne i själva utställningen handlar det om solen och planeterna, jorden, människokroppen och lite fysik och teknik och historia och sånt – ja du hör ju: allt man behöver ;-) 

Här lärde jag mig att järn förlorar sin magnetism om det blir varmt. Vilket visas genom att man trycker på en knapp och då blir järnkedjan varm och släpper taget från magneten – tills den har svalnat igen.  

 

Det här tyckte jag var det roligaste på hela utställningen:

Texten ovan får man se när man står vid det som ser ut som ett bord med en bubbla på – till höger i bilden nedan. Det står att den svarta bågen är en del av en cirkel. Uppgiften är att ta reda på var på museet som man ser hela cirkeln.

Där gick jag runt som ett fån och försökte pussla ihop en cirkel av de här svarta bågarna. Så småningom stod jag en bra stund och hade nästan hittat den. Flyttade mig lite till höger och sedan till vänster. Gick fram en bit och sedan tillbaka igen. Funderade på om jag kanske var för kort för att passa in i mallen.

Då insåg jag att det naturligtvis var tvärtom. Jag behöver hitta barnets perspektiv. Jag böjde mig ner – och där var cirkeln:

Här står det Jenny på antik kanariska om du undrar:      

Och här med hieroglyfer: 

”Du är här.” Bra om man går vilse.

Jag gick in i en spegellabyrint.

Otroligt förvirrande. Det var ett ungt par som var inne i labyrinten samtidigt som jag, och vi gick runt, runt och skrattade åt att vi möttes hela tiden.

Så här någonting ser en överblick av utställningen ut. Typ 90 procent av utställningen sker i ett enda stort rum. Det fanns hur många stationer som helst, och mot slutet orkade jag inte ens kolla om jag hade missat något.  

Riktigt roligt var det, som sagt. Barnvänligt. Det mesta var bara på spanska dock. Visserligen var det ju mycket trycka på knappar, titta och experimentera själv. Några av filmerna som man kunde titta på vid några stationer fanns på engelska. Och några enstaka skyltar fanns det en engelsk översättning till. Men det var inte konsekvent genomfört – kanske är det på gång? Den som inte förstår ett ord spanska förlorar nog lite väl mycket av innehållet. Jag kan absolut inte tillräckligt med spanska för att förstå alla skyltar med fakta, men jag förstod tillräckligt för att kunna tyda kanske 70-80 procent av Que hacer-skyltarna, alltså de som berättade vad man skulle göra, typ trycka på en knapp och se att det ledde till att något särskilt hände. Och när jag hade gjort det kunde jag tolka faktaskylten bättre och förstod oftast vad det var jag hade gjort.

Jag rekommenderar verkligen Museo de la ciencia y el cosmos för både barnfamiljer och nyfikna vuxna med barnasinnet i behåll , med reservation för att det är bra om någon i familjen kan åtminstone lite spanska. Fem euro kostade det – det blir mycket kunskap och underhållning för de pengarna. Öppet alla dagar i veckan, om det inte är helgdagar och sådant, men stänger tidigare på söndagar och måndagar.

Marknaden i La Laguna

I dag hittade jag marknaden i La Laguna. Om jag ska vara ärlig så visste jag inte ens att det fanns en, men jag är glad att jag snubblade över den; jag gillar verkligen matmarknader.

Marknaden är till stor del inomhus och påminde mig mycket om Hötorgshallen i Stockholm.

Jag gillar att jag kan be att få en avokado som är lagom mogen att äta i morgon.

Och så köpte jag lite goda nötter.

Efteråt satt jag en stund på en bänk utanför marknaden . Solen tittade fram och jag tog till och med av mig jackan en stund :-)

Fin utsikt hade jag också.

La Laguna har verkligen charm, och jo då, jag kan leva med klimatet här, även om jag kan ha påstått motsatsen igår. Det är klimatet i lägenheten jag hyr som jag inte kan leva med. Det kan i och för sig vara så att det är lika kallt i alla lägenheter i den här stan. Kanariska hus är inte kända för att hålla värmen särskilt bra på vintern.

Jag vet inte om stadens charm kommer fram av de här bilderna, men det är värt ett försök i alla fall.

Sedan gick jag på museum. Men det återkommer jag om i ett separat blogginlägg. Nu ska jag fixa middag och sedan hålla till under en filt eller två resten av kvällen.

Jo, det blir lite Teneriffaprat här på Gomerabloggen i morgon också. På torsdag fortsätter jag till La Gomera.