Jag är i Valle Gran Rey!

Utsikt från hotellrummet i Los Cristianos

Äntligen är jag tillbaka i Valle Gran Rey. Jag har varit här ända sedan i torsdags, men jag tog en paus från blogg och sociala medier, så därför har jag inte skrivit något än. Dessutom lyckades jag bli ordentligt förkyld dagen efter att jag kom hit – jag misstänker att jag plockade upp något virus som dansade runt i planet på vägen ner.

Jag brukar ju alltid passa på att se någon annan del av Kanarieöarna på vägen hit. Min årliga resa till La Gomera är de enda utlandsresorna jag gör numera (jag är inte främmande för att komplettera med någon tågresa per år utomlands – det var länge sedan jag var i Köpenhamn till exempel – men jag har inte fått till det). För att stilla min nyfikenhet på nya resmål så brukar jag därför passa på att göra en tur någon annanstans innan jag landar i Valle Gran Rey. I år blev det inte så av två anledningar:

  1. Maken kommer hit om ett par veckor (yay!). Han kommer att hyra bil, så då räknar jag med att vi gör åtminstone ett par utflyktsdagar här på La Gomera. Det ser jag verkligen fram emot. Jag tänker mig att de utflykterna får fylla mitt behov av att uppleva nya miljöer för den här vintern.
  2. Jag avskyr reseplanering ungefär lika mycket som jag avskyr att faktiskt vara på resa – jag antar att det finns ett samband här :-) Att planera att besöka en ny plats tar mycket energi för mig, och den här hösten orkade jag helt enkelt inte ta tag i det.

Så jag nöjde mig med att boka en hotellnatt i Los Cristianos – med den snygga utsikten på bilden ovan – och sedan tog jag båten till La Gomera nästa dag.

Min favoritvy av Los Cristianos: på väg därifrån till La Gomera :-)

Jag åkte Naviera Armas nya Seajets-båt, som går hela vägen från Los Cristianos på Teneriffa till Valle Gran Rey på La Gomera. Med ett stopp i San Sebastián däremellan. Så otroligt smidigt att få åka båt hela vägen – utan byten dessutom – och slippa åksjukebussen över ön.

Naviera Armas-båten är bilfärja. Det går alltså att ta sig hela vägen till Valle Gran Rey med bil på båten för den som vill. Åtminstone den dagen jag skulle åka så gick det tre båtturer. Jag åkte på förmiddagen. Det var inte mycket folk alls på båten, och ännu färre bilar.

Gomerabåten sedd från strandpromenaden i Los Cristianos

Båtresan skulle enligt tidtabellen ta en timme och femtio minuter, men den tog nog snarare två timmar och tjugo minuter. Det blåste som sjutton på båten, men jag tyckte inte att det gungade så farligt. Jag blev inte sjösjuk i alla fall.

Valle Gran Rey från båten på väg in till hamnen

Vilken känslan att kliva av båten, och så är jag i Valle Gran Rey – mitt andra hem på jorden!

Naviera Armas Seajets-båt i Valle Gran Rey efter att jag har klivit av. Framför den ligger den lilla Fred Olsen-båten, som går till Playa Santiago och San Sebastián

Jag checkade in i lägenheten som jag hyr i Vueltas. Det är samma lägenhet som jag bodde i förra året, och som jag även har bott i ett par gånger tidigare, innan jag bodde i La Calera i ett par vintrar.

Innan jag packade upp väskan gick jag ut på stan i ett ärende. Tog ett kort på den här affischen (ha ha, det är kanske världens fulaste affisch förresten) för att komma ihåg när det är sång. Först när jag hade fotat den så började jag fundera. Donnerstag. Vänta, vad är det för dag i dag egentligen? Jo visst var det torsdag. En blick på klockan sa 13.45. Så jag tvärvände, ilade ner till Vueltasstranden och kastade mig in i sången. Snacka om rivstart på mitt Valle Gran Rey-liv med alla fantastiska fritidsaktiviteter som jag gillar att ägna mig åt här.

Det blev sång även på fredagen, men på kvällen blev jag sjuk, och så har det varit superblåsigt ett par dagar, så jag har mest hållit mig inomhus. Calima är det också.

Nu när jag tänker efter så undrar jag om calima kan vara en bidragande orsak till att den där förkylningen jag fick här förra året satte sig så hårt i luftrören att jag hade problem med dem i ett halvår efteråt, och faktiskt fortfarande känner av dem ibland. Jag kanske borde vara mer försiktig med att vara ute i calima än vad jag har varit hittills, åtminstone när jag är förkyld? Jag brukar ju inte bry mig alls, och ofta har jag inte ens märkt att det är calima förrän någon berättar det för mig . Alldeles nyss såg jag en person som var ute och promenerade och som hade munskydd på sig, ett sådant som vård- och tandvårdspersonal kan ha.

Vad har du för erfarenheter av calima? Brukar du skydda dig eller är du ute som vanligt?

7 tankar kring ”Jag är i Valle Gran Rey!

  1. Hej Jenny ! Hoppas du mår bättre snart . Inte kul med förkylning och allra minst när man vill ha det skönt och koppla av. Jag har aldrig känt av att jag blivit dålig av Caliman
    under de vintrar jag tillbringade där. Kanske lite tröttare och hård blåst gör att jag får huvudvärk . Man reagerar ju lite olika på olika saker men krya på dej. Hoppas ni kan göra fina utflykter när din man kommer . Det finns ju så många fina ställen.
    Kram Lisa

    1. Tack, jag blir bättre för varje dag, så jag är nog frisk snart :-) Det är sant att alla reagerar olika. Jag har inte medvetet känt av caliman men det är ju möjligt att kroppen reagerar utan att jag förstår det. Kram!

    1. Hej Josef! Härligt att du ska till La Gomera. Om jag minns rätt betalade jag 44 euro för båten. Tyvärr har jag sett i tidtabellen nu att den där förmiddagsbåten som jag lyckades tajma inte alls går varje dag, utan många dagar går det bara en båt på kvällen.

  2. Hej Jenny! Så roligt att du är tillbaka till ditt andra hem och får njuta av dagar med Yoga, långa härliga promenader, färsk frukt, grönsaker och att vistas i solen och njuta av det☀️
    Nu är det bara att göra en stark smoothie varje morgon av ingefära, gurkmeja och honung och ( vitlök) om du vågar, så får du bort förkylningen!
    Jag önskar dig en trevlig vistelse på din vackra Ö!
    Med värme/Sol-Britt

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *