Jag är ju ingen vandrare numera. Eller, det har jag kanske aldrig varit, men med höftprotes och diverse skröpligheter så behöver den här kroppen ta det lugnare än förr. Men åtminstone någon vandring vill jag ändå göra varje vinter här på La Gomera.
När maken, som inte heller är någon vandrare, var här och hade hyrt bil så övertalade jag honom att vi skulle ta sagda bil och göra en kortare vandring på någon annan del av ön än där jag normalt håller till. Jag var särskilt sugen på att vandra i krokarna av Vallehermoso, eftersom jag har hört att det är så fint där.
Jag tittade i den lilla röda vandringsboken som heter Rother Walking Guide. Den finns ute i ett gäng olika versioner på flera språk; det exemplar jag använde här är den engelska versionen från 2014 . Där hittade jag den här korta vandringen på sidan 170 med namnet ”From Vallehermoso to the Marichal lake”.
Vi tog alltså bilen till Vallehermoso. Sedan var det otydligt i vandringsboken var man egentligen ska ta vägen, men man vill svänga höger efter torget; om jag tyder kartan rätt och minns rätt ska man åka mot Garbato. Det går att vandra direkt från torget i Vallehermoso förstås, så om du inte är bilburen kan du ta bussen dit. Men det är 3 km till platsen där vi startade. Så för den som har bil och liksom vi behöver spara på krafterna till den roligare vandringen är det en bra grej att kunna ta bilen så långt som möjligt. Banda de las Rosas heter platsen där vi började vandra. Det gick att att ställa bilen intill vägen.
Vi tog en trappa ner i dalen och började vandra.
Det gick ganska mycket uppåt under den första delen av vandringen. Det är 300 meters höjdskillnad på sträckan enligt vandringsboken.
Den högsta punkten på den här vandringen heter Cruz de la Cuesta. Därifrån ser man ner till den lilla sjön – eller kanske snarare dammen – som heter Marichal-sjön, och som var målet för dagens vandring.
Det finns en bro som man kan gå ut på, som går över dammen. Vi satte oss på bron och åt vår lunch.
Efter maten posade jag lite för kameran.
Och sedan fortsatte vi vandringen tillbaka
På vägen tillbaka hade vi sällskap av de här söta hundarna, som hade sina människor alldeles i närheten.
Vi var ute i tre timmar inklusive lunchpaus. En lagom kort vandring för oss. Och riktigt fin. Jag rekommenderar den varmt.
Så vackert och så underbart att vandra i den miljön. Jag längtar så att få göra detsamma på vackra La Gomera.
Det var inte dålig yoga pose du gjorde på bron:), jag har inte kommit längre än att jag kan lyfta båda fötterna tio cm från golvet, så jag har lite att öva på.
Har det så fint
Ja, det var verkligen fint – jag är så glad att jag kom iväg på den vandringen :-) Tio centimeter är ändå tio centimeter – gott så :-)
Jag trodde jag hade senaste versionen av Rother Walking Guide- den är från 2017. Men den vandring du nämner finns inte med där … ?
Aha, det är inte den senaste versionen jag har alltså – min är från 2014. Tack för påpekandet! Jag ändrar i texten :-)
Osis att jag inte har den – skulle gärna vilja gå just den vandringen. Vi har under några dagar i november hyrt ett boende i Rosa de Val Piedras o det bör vara i närheten så vitt jag förstår.
Aj då. Men det borde väl fungera att gå vandringen med bara en karta?
Visst – du har helt rätt!
Hej igen! Jag kollade tydligen slarvigt – vandringen finns också i senaste utgåvan – på sid 185!
Aha, perfekt ju! Hoppas att du kommer iväg på vandringen! :-)
Det tror jag nog! Vi kommer att tillbringa de två sista veckorna i november på La Gomera, först i Valley Gran Rey och sedan strax söder om Vallehermoso.