I många år tänkte jag att jag måste ta tag i det där med vintern. Jag trivs inte i det svenska vinterklimatet. Jag ogillar kyla. Jag ogillar mörker. Och det är inte min grej att vara kvar i en situation som jag ogillar. Problem är till för att lösas.

Nästan varje år åkte jag på semester till något varmt land i två veckor över jul. Det var en hjälp för att överleva vintern. Men vintern är lång och jag ville vara borta längre än så. Eftersom jag är soloföretagare som oftast jobbar hemifrån och dessutom inte har några barn borde det vara möjligt att jobba på långdistans. Förhoppningsvis skulle jag ha uppdrag där det fungerade att inte ha några möten under en period. Helst skulle jag vilja vara borta i sisådär fyra månader, men jag bestämde mig för att prova i mindre skala.

För sju år sedan gjorde jag det första försöket. I en månad var jag i Kap verde. Två veckor var semester och sedan jobbade jag i två veckor. Det funkade dåligt. På den tiden var Kap verde inte lika internetifierat som det är nu, och jag fick ägna massor av tid åt att springa runt på olika internetcaféer och hitta en uppkoppling där jag kunde ladda ner de filer jag behövde för att kunna jobba. Jag lyckades leverera de jobb jag hade, men det var två stressiga veckor. Det dåliga försöket, och att livet kom emellan så där som det gör, gjorde att jag kom av mig i mina planer på att tillbringa vintern i värmen.

I januari 2008 var jag på La Gomera för första gången. En veckas sångkurs med Alla kan-institutet i Valle Gran Rey. Jag hade en fantastisk semester. Men mitt fokus var inte alls på att hitta övervintringsställe just då, så jag åkte hem och tänkte inte närmare på det.

Julen 2011 var jag inte så nöjd med min julsemester i värmen, och jag bestämde mig för att nästa år skulle det ske. Jag måste hitta någonstans där jag kan vara på vintern, en längre period än bara två veckor.

Senare fick jag reda på att Alla kan-institutet skulle ordna sin sångkurs på La Gomera igen i januari 2012, och jag var sugen att hänga på. Jag kunde kanske åka strax före jul och sedan vara där hela januari, varav en vecka på sångkurs. Men jag kom mig inte för att boka något. (Faktum är att jag avskyr reseplanering nästan ännu mer än jag avskyr att resa.) Under hösten började jag till slut leta lägenhet. Det var svårt, faktiskt omöjligt, att hitta något över jul och nyår – den perioden blir uppbokad tidigare under året.

Så jag tillbringade tio dagar på på Teneriffa över jul och kom sedan till Valle Gran Rey och lägenheten som jag hade hyrt i en månad. Och jag blev kär direkt. Det var ju just precis där jag skulle tillbringa vintern! Och inte bara den vintern.

Jag åkte tillbaka nästa vinter och var där i sju veckor.

I år åker jag till La Gomera igen. Sex veckor blir det den här gången. Först några dagar på Teneriffa och sedan knappt sex veckor i Valle Gran Rey. Jag skulle fortfarande gärna vara borta i flera månader, men det är en del praktiska saker som jag behöver lösa i så fall, och där är jag inte än. Men sex veckor i värmen är betydligt bättre än två – eller noll för den delen. Så jag är glad och tacksam att jag har möjlighet att fly från den här vintern också.

Den här vintern kommer jag att skriva på den här bloggen. Tidigare har jag skrivit resdagbok på min vanliga blogg, Jennys författarblogg. Men det känns bra att ha en särskild Gomerablogg nu.

Så välkommen till Gomerabloggen! Tack för att du har orkat läsa hela det här långa inlägget. Jag lovar att de flesta inlägg kommer att bli betydligt kortare än det här.

Vill du läsa ikapp det jag har skrivit om La Gomera på Jennys författarblogg? Här hittar du alla inlägg som är kategoriserade med ”vinter i värmen”. Då får du förutom ren resdagbok för mina två tidigare vistelser även ta del av mina tankar om att ta med sig kontoret och vara borta under en period. Här hittar du alla inlägg som är taggade med ”Gomera”. De överlappar delvis vinter i värmen-inläggen, men de inlägg som handlar mer praktiskt om att tillbringa vintern i värmen är inte taggade med Gomera.

Jag hoppas att du vill följa med mig till La Gomera i vinter – åtminstone virtuellt. Den 17 december lämnar jag Sverige. Häng med!