Jag har väl inte riktigt landat här i Valle Gran Rey än. Precis som i lördags har jag ägnat en stor del av den här dagen åt att gå runt på stan och handla mat. Jag som är van vid att inte lägga en enda sekund på att gå i mataffärer hemma – jag handlar allt på internet. Här går jag runt i flera olika affärer för att hitta allt jag behöver. Och tycker dessutom att det är en riktigt rolig sysselsättning. Nu när jag har semester tycker jag så. Vi får väl se om någon vecka när jag ska jobba hur stor lust jag har att springa runt i affärer.
Jag har också
- suttit på en sten och lyssnat på havet
- tittat på bergen
- softat på balkongen
- sett en cyklande tomte
- gått till La Paloma, som jag hyr lägenheten av, och betalat hyran.
Och så har jag tänkt (igen) på hur trevliga alla är här i Valle Gran Rey. Kanske är jag själv trevligare här än hemma? Jag har tänkt på det tidigare, att den här platsen gör mig till en bättre människa. Vid ett par tillfällen i dag när jag gick på stan hejade jag på, och till och med stannade och pratade en stund med, människor som jag pratat med tidigare i olika sammanhang de senaste dagarna. Hemma pratar jag aldrig med okända människor på stan.
Min plan är att som vanligt ägna mig åt en massa aktiviteter här typ sjunga och dansa och så. Någon yogaklass kanske, om min skröpliga kropp klarar av det. Och så vill jag gå till gymmet förstås. Än så länge har jag inte gjort något alls av det här; det känns inte så bråttom. Jag undrar om allt sådant är som vanligt den här veckan eller om saker tar juluppehåll.
Jag funderar också lite på att vandra i bergen i morgon igen. Det är i alla fall något man kan vara säker på: att bergen inte tar något juluppehåll. De står där som ett bevis på att det finns trygghet och beständighet i världen. Kanske är det därför jag gillar dem?