Kategoriarkiv: Natur

Valle Gran Rey: de ständigt närvarande bergen

Natur, Valle Gran Rey

Det är något speciellt med en stad eller by som är omgiven av berg. Det är en viktig bidragande orsak till att jag trivs så bra i Valle Gran Rey. Jag märker det även när jag ser bilder på städer eller byar som ligger mellan berg. Jag vill dit direkt. Jag får liksom en lite ombonad känsla när jag är mellan de där bergen, som när man var liten och byggde kojor. Det får mig att känna mig trygg på något sätt, vilket ju inte behöver vara rätt alls: från berg kan det bildas ras, och det är farligt.

Bergen bidrar i alla fall mycket till känslan att Valle Gran Rey är mitt andra hem.

La Gomera Valle Gran Rey Vueltas

La Gomera ut ur Valle Gran Rey

Spana efter delfiner mellan Teneriffa och La Gomera

Natur, Resa

Ett tips är att hålla ögonen öppna när du åker båt mellan Teneriffa och La Gomera. Det är vanligt att se delfiner på den sträckan, och jag har själv sett dem från båten både den här vintern och den förra. De är så himla fina! Jag önskar förstås att jag hade lyckats ta en bild på dem, men de har varit alldeles för långt borta för min mobilkamera.

Den här vintern, när jag åkte båt hela vägen från Los Cristianos till Valle Gran Rey, såg jag även en sköldpadda ganska nära La Gomeras kust mot slutet av resan. Wow! Den var så stor. Och fin. Undrar om de är vanliga där? Är det inte farligt för den att komma så nära båten? Nej, svara inte på det förresten; jag vill inte veta :-/

Mitt tips är i alla fall att alltid spana efter delfiner från båten.

Roque de Agando

Gomeratips, Natur

Roque de Agando är ett känt landmärke här på La Gomera. Jag har sett den från bussen men jag har nog aldrig haft tillfälle att titta närmare på den tidigare.

Under en bilresa häromveckan stannade vi dock till på Mirador los Roques och studerade den mäktiga klippan ordentligt. Det går även att vandra till den – Eric har skrivit ett gästblogginlägg om en vandring till Roque de Agando här på bloggen om du vill läsa mer om omgivningarna.

Från miradoren Los Roques, dit det också går att ta bussen, ser man som namnet antyder flera koola klippor. Vi stannade och beundrade dem en stund, men det var molnigt och blåsigt och 10 grader i luften, och i våra shorts var vi mer klädda för de mildare temperaturerna nere i dalarna, så vårt stopp vid klipporna blev ganska kort.

Mirador de Abrante – utsiktspunkt av glas på La Gomera

Gomeratips, Natur, Vandring

Glasmiradoren Mirador de Abrante med utsikt över Agulo på La Gomera har funnits i några år nu. Men jag som inte kör bil, och som mest håller till i Valle Gran Rey-dalen, har inte varit där förrän nu. Maken var här på La Gomera en dryg vecka nyligen och vi hade semester tillsammans. Han hade hyrt bil, så vi passade på att göra lite utflykter. Bland annat till Mirador de Abrante.

Miradoren – utsiktsplatsen alltså – är en byggnad av glas, inklusive glasgolv, på 600 meters höjd. Trots att det var ganska molnigt fick vi en snygg vy av Teneriffa med Teide.

Och så syns byn Agulo nedanför.

Det pirrade lite i benen när jag klev ut på glasgolvet, och det är inget för den höjdrädda. För dig som inte är så höjdrädd utan bara lite tveksam så lovar jag att det är värt det.

Det speciella med den här miradoren är egentligen inte utsikten – det finns många fantastiska utsiktsplatser på La Gomera – utan själva byggnaden med glasgolvet. Det är en häftig upplevelse att stå där och kunna titta rakt ner genom golvet.

Efteråt åkte vi ner till Agulo, och då tog jag den här bilden på miradoren, som knappt syns där nerifrån:

Det finns också en vandringsled som går nerifrån Agulo och upp till miradoren – eller tvärtom. En ganska tuff vandring förstås eftersom stigningen är brant. Men jag tror att den är fin; de jag vet som har gått den verkar uppskatta den.

Mirador de Abrante har snabbt blivit en av de största sevärdheterna på La Gomera, och jag rekommenderar verkligen ett besök där. Det finns också en restaurang i samma hus som miradoren. Jag vet inte hur maten är men jag kan garantera en utsikt som heter duga.

Stränder i Valle Gran Rey

Fritidsaktiviteter, Natur, Valle Gran Rey

Det finns flera stränder i Valle Gran Rey. Den strand som jag rekommenderar för att bada är Vueltasstranden. Vattnet är lugnt utan vågor och här passar bra att bada med barn. Men även vi vuxna som vill simma håller till där.

Stranden i Vueltas

Vid Charco del Conde finns stranden som kallas Baby Beach. Åtminstone när det är lågvatten är det bara småbarn som kan bada här. När jag provade sist så nådde vattnet en bit upp på vaden på mig, men när det är högvatten tror jag att det är lite djupare.

Baby beach/ Charco del Conde

Det finns också en större strand vid La Playa. Där brukar det finnas surfare, och det kan vara rejält strömt. Jag rekommenderar stor respekt för vattnet, och avråder starkt från att bada där om det blåser mycket; det är folk som har dött under de omständigheterna. Jag badar själv inte där alls utan bara i Vueltas.

La Playa

Sist men inte minst mysiga nudiststranden Playa del Inglés. Ja, det går utmärkt att vara där med kläderna på också, så länge du tycker att det är okej att träffa på nakna människor. Även här finns det strömmar i vattnet och det är faktiskt inte alls någon badvänlig strand. Jag avråder från bad men rekommenderar starkt att sitta på en sten och titta på vågorna som slår mot stenarna. Eller att  tillbringa någon timme i någon av de runda stenmursformationerna, som skyddar från både blåst och blickar från omgivningen om du nakensolar :-)

Playa del Inglés

Ha en skön stund på stranden!

Här kan du läsa mer om de olika delarna av Valle Gran Rey.

Dåligt väder och sönderblåst vindkraftverk

Natur,

Det är ju vinter även på Kanarieöarna, och de senaste dagarna – eller är det en vecka nu? – har det varit ostadigt väder. Mycket blåst. Faktiskt har det även varit en hel del regnskurar, vilket är fantastiskt bra med tanke på den torka som råder här sedan flera år tillbaka. Och om det ändå ska vara dåligt väder kan det väl lika gärna komma regn så att vattenbristen blir lite mindre allvarlig.

Det brukar alltid vara en eller ett par perioder av ostadigt väder på vintern. Min minnesbild är att det brukar vara runt jul snarare än så här sent på säsongen, men det kan säkert variera.

Vindkraftverk sönderblåst på La Gomera

Det stora som har hänt här på La Gomera är att ett av öns två vindkraftverk har blåst omkull. Vindkraftverken ligger vid Epina, och syns på den här bilden som jag tog från Mirador de Alojera på den vandringstur som jag gick för tre veckor sedan.

Nu är alltså bara ett av vindkraftverken kvar. Jag läser på Willies gomerablogg (engelska) att det ena av vindkraftverken var taget ur drift för reparation, och att det klarade sig, medan det andra, som var nyrenoverat och igång igen, blev förstört.

Det här känns ju supertråkigt, tycker jag som är ett stort fan av alternativa energikällor.  (Här har jag skrivit om vindkraft på El Hierro.) På bilderna på länken ovan och i det här inlägget i Diario de Avisos (spanska), så ser det inte direkt ut att vara någon lättare skada utan snarare som att det bara blev spillror kvar.

För övrigt har jag undrat över varför det inte finns fler vindkraftverk på La Gomera – på Teneriffa ser man dem ju överallt. Någon som är insatt i ämnet? Skriv gärna en kommentar!

Flygplan tvingades vända

Jag pratade med en person som i måndags försökte flyga mellan Teneriffa och La Gomera med det kanariska flygbolaget Binter, men planet var tvunget att vända på grund av vädret. Personen som berättade det här sa att hen och medpassagerarna trodde att planet skulle störta och att de fruktade för sina liv, och även personer på marken som såg det här planet ska ha varit övertygade om att ingen skulle överleva (Jag inser att jag kommer med rykten och tredjehandsinformation här; jag har inga källor på det här.) Ingen kom till skada, men planet tvingades vända och passagerarna fick övernatta på Teneriffa.

Tornado på La Palma och Teneriffa

Här hittar jag spektakulära bilder på en tornado på La Palma. (Inlägget är på spanska men det räcker att titta på bilderna.) Och jag har även hört rykten om att det var (minst) en tornado på Teneriffa i veckan.

Blåst och regn i Valle Gran Rey

Själv har jag hållit mig nere i dalen och varit förskonad från dramatiska upplevelser. Här i Valle Gran Rey har det varit betydligt svalare än det oftast är. Och gott om regnskurar. Visst har det blåst, men min känsla är att det blåste betydligt mer runt årsskiftet 2016/2017.

Nu håller jag tummarna för att det blåser mindre när jag ska åka båt härifrån på måndag. Men utsikterna för det ser inget vidare ut tyvärr :-/

Jag går inte vägen till Argaga den här vintern

Natur, Valle Gran Rey, Vandring,

Tidigare vintrar har jag bloggat mycket om alla roliga aktiviteter som jag har ägnat mig åt på mysiga Finca Argayall. Det är lite som en resort kan man säga, med enkel standard. Det ligger fantastiskt mysigt mellan berget och havet, och nästan dagligen har de meditationer på morgnarna och sedan någon aktivitet på eftermiddagen, som yoga, olika meditationer och ibland dans. Jag har haft många superhärliga upplevelser där.

Men.

Vägen dit är farlig att gå. Den går längs med en horisontell klippvägg där det är risk för ras. Det finns stora skyltar som varnar för att man går där på egen risk. Det här är även vägen man går för att komma till den häftiga fruktträdgården, som har guidade visningar någon eller några dagar i veckan. Man behöver även gå den här vägen om man händelsevis skulle vilja ge sig på att vandra upp på berget i Argagaravinen – en svår men mycket läcker vandring som jag har gjort tre gånger men som jag känner mig färdig med nu. Sök på argaga här på bloggen så bör du hitta vad jag har skrivit om de vandringarna.

Det här är alltså det enda sättet att komma till Finca Argayall, fruktträdgården, Argagaravinen eller Playa Argaga, som stranden där heter – om man inte hyr en båt eller kanot eller så och tar sig dit med.

Många går där ändå, och de första åren tror jag inte ens att jag tänkte så mycket på hur farligt det är. Men så läste jag fler och fler varningar på bloggar och googlade lite. Blev mer nervös fast gick där ändå, men undvek det när det var dåligt väder.

Förra året var det inte aktuellt för mig att gå den här vägen för att det var för långt för mig att gå från La Calera där jag bodde då, och bort till Finca Argayall med min skröpliga kropp (som är mindre skröplig nu när jag har fått en ny höft). Och nu i vinter så har min magkänsla sagt nej. Jag vill inte utsätta mig för risken som det innebär att gå längs den här farliga vägen. Förra hösten, alltså 2016, var det en kvinna som dog på den vägen för att det föll ner en sten på henne. Antagligen är det större risk att det händer något om jag går över gatan i Stockholm, men nu säger magkänslan nej, så då lyssnar jag på den. Dessutom blev jag stärkt i den känslan när jag en mycket blåsig morgon häromveckan från min balkong hörde ett ras från samma berg, dock inte ovanför den här vägen utan längre in mot byn. Jag tittade runt hörnet på balkongen och såg ett dammoln där stenarna hade störtat ner och träffat marken.

Så jag går inte den här vägen längre. Och när jag simmar i havet vid Vueltasstranden så vänder jag innan jag kommer alltför nära berget. Jag tänker inte säga åt dig vad du ska göra rent generellt, men en definitiv rekommendation från min sida är att undvika den här vägen när det regnar, nyss har regnat eller blåser mycket.

Bilden visar stranden i Vueltas, och vägen jag pratar syns om som ett streck längst ner på berget. Långt till höger i bild kommer vägen fram till Playa de Argaga.

Vandring från Arure till Mirador de Alojera

Natur, Vandring

Förra vintern blev det inget vandrat för mig, eftersom min skröpliga kropp inte ville gå alls. Sedan några månader tillbaka har jag dock en ny höftled (Här kan du läsa om min höftoperation om du är nyfiken.) så nu kan jag gå igen. Jag känner mig inte i form för att göra några heldagsvandringar och gå hela vägen upp ur Valle Gran Rey-dalen som jag har gjort tidigare, men kortare turer går bra. Så när Ingalill frågade om jag ville följa med på en tur i fredags så tackade jag ja.

Vi tog åttabussen från Valle Gran Rey till Arure. Det är inte ofta jag masar mig iväg så där tidigt på morgonen, men någon gång ibland kan det vara värt besväret :-) I Arure finns tre busshållplatser. Den första vid restaurangen El Jape, som jag alltid har sett som huvudbusshållplatsen i Arure; det är där de flesta kliver av och på, en i centrala Arure (Arure Centro kan den kanske heta) och sedan den som heter Acardece, som var den där vi klev av den här dagen. Vi höll på att inte komma av bussen för att stoppknapparna i bussen strulade, men det gick bra till slut.

Det var kallt uppe i Arure den här morgonen. Det kom rök när vi andades och vi gissade på en temperatur på 8–9 grader. Jag går alltid i shorts, men jag brukar ha långa strumpor i vandringskängorna som går att dra upp ända till knäna, och de kom väl till pass den här morgonen. (Japp, det är fult men det bjuder jag på.) Och så är det bara att hasa ner strumporna igen när solen börjar värma. Perfekt.

Vi började gå på högra sidan av bilvägen om man kommer nerifrån Valle Gran Rey. Ganska snart kom vi till en skylt där det står Mirador Piedra Hincada. Där finns en vandringsled att gå. Vi hade kunnat gå den leden rakt av men Ingalill är fena på att gå på upptäcktsfärd på nya stigar där ingen annan går. Och jag hängde glatt på, så vi hamnade snart på en skogstur utanför leden.  

Så småningom hade kom vi upp på bilvägen igen alldeles vid Mirador de Alojero. Det här tog kanske en och en halv timme, och det går alltså alldeles utmärkt att gå den vanliga vandringsleden dit utan att göra några avstickare.

På Mirador de Alojero tog vi paus och åt matsäck.

Och tittade på utsikten förstås. Det är La Palma som syns vid horisonten.

Därefter gick vi tillbaka mot Arure, nu med havsutsikt.

Men vi fick även se berg, La Fortaleza till exempel …

… och fält och dalar.

Vi var tillbaka på busshållplatsen i Acardece vid 11.30, där vi fick vänta i en halvtimme innan bussen dök upp och tog oss ner till Valle Gran Rey igen.

En alldeles lagom tur för den här tanten. Trots att vi inte gick så långt så fick jag ändå se så många olika typer av natur: skog, berg, fält, dalar, palmer och hav. Just variationen tycker jag är en av de stora fördelarna med att vandra här på La Gomera, förutom att det är så vackert förstås.

Nu är jag förkyld, så det blir varken några korta vandringar eller ännu kortare promenader för närvarande utan jag håller mig stilla nere i dalen.