Etikettarkiv: playa de santiago

Utflykt till Playa de Santiago

Jag skrev ju om båtresan till Playa de Santiago som jag gjorde i soluppgången en dag i förra veckan. I det här blogginlägget berättar jag om när jag väl kom dit.

Det första som slog mig i Playa de Santiago var hur extremt lugnt det var. Den upplevelsen påverkades förstås av att jag var framme före nio på morgonen, men det var inte en själ på stranden eller någon annanstans ute heller. De enda människor jag såg var de som satt och åt frukost på sina balkonger.

Playa de Santiago är betydligt mindre än Valle Gran Rey. Wikipedia säger faktiskt att det bara bor 1100 personer där, medan det bor drygt 4000 i Valle Gran Rey (Det vore kul att se siffror på hur många fler än så som är i Valle Gran Rey under vintern. Måååånga lär det vara!).

Havet och bergen är lika närvarande som i Valle Gran Rey. Det finns ett antal kvarter med hus precis nere vid stranden. Det är byns kärna. Det är där de flesta restaurangerna och butikerna finns. Det finns ett torg, och på kvällen skulle det vara konsert på en scen som jag uppfattade som tillfälligt uppbyggd. Det finns ett Spar och flera andra matbutiker. Jag åt inte på någon restaurang den här dagen, men det fanns ganska många längs strandpromenaden, och flera såg mysiga ut. Det såg inte ut att vara lika vegovänligt som i Valle Gran Rey dock.

Jag gick en bit längs vägen som går upp ur byn. På vänster sida av vägen om man kommer från stranden finns en del av byn som inte är helt olik La Calera här i Valle Gran Rey, fast mindre: hus som ligger vid foten av berget och även en bit upp på berget, trappor, avsatser, söta gränder.

På höger sida av vägen kan man gå upp för en lång trappa. Det här är också en utgångspunkt för att vandra från Playa de Santiago. Där är skyltat för vandrare med avstånd till San Sebastián och andra platser på ön, och vandringsleden är markerad i naturen. Utsikten från den här trappan gick inte av för hackor.

Så småningom kom jag upp på bilvägen igen. Här finns också någon restaurang och till höger ligger hotellet Jardín Tecina, där många golfare bor eftersom La Gomeras enda golfbana ligger alldeles bredvid. Det fanns vägskyltar mot Playa de Tapahuga och Playa del Medio, och eftersom jag tidigare nere på stranden hade funderat på om jag skulle gå till (någon av) de stränderna under dagen, fast då längs med vattnet, så tänkte jag att jag lika gärna kunde ta den här vägen dit, och så kunde jag ta strandvägen tillbaka.

Jag gick alltså längs med bilvägen genom golfbanan och fick så småningom den här snygga utsikten över Playa de Tapahuga:

Jag gick dit. Det var fortfarande förmiddag och jag fick ha den här stranden helt för mig själv i åtminstone någon timme innan någon annan människa visade sig där. En riktigt skön upplevelse.

Ingen är här

 

Förutom jag.

 

Och ingen annan.

Jag fick inte uppfattningen att det brukade vara någon direkt trängsel på den här stranden annars heller. Jag stannade där ett par, tre timmar, och som mest var det tre sällskap förutom jag som var där. Jag låg och läste på stenstranden, badade ett par gånger – det var svårbadat med stenarna; jag badade i vattenbrynet – och så åt jag min medhavda lunch. Det var varmt, och jag hade absolut haft nytta av något som kunde ge skugga.

Vandringsleden längs med vattnet som jag hade tänkt gå tillbaka hade en varningsskylt som sa att det är risk för ras och att man går där på egen risk. Och eftersom jag har blivit feg med sådant på sistone, och inte heller går till Finca Argayall i Valle Gran Rey längre – den vägen är också varningsskyltad på grund av rasrisk – så valde jag att gå upp längs bilvägen igen och samma väg tillbaka.

Det var varmt att gå och när jag kom tillbaka ner till den delen av byn som jag liknade vid La Calera så blev jag sittande länge i skuggan under ett träd och läste. Och så gick jag tillbaka till den centrala delen av Playa Santiago. Jag promenerade runt en stund till där nere, för att se de kvarter som jag missade på morgonen, köpte vatten och frukt i en mataffär, hängde en stund i en park – eller ett utegym var det faktiskt – och åt mellanmål. Sedan gick jag till stranden, tog ett dopp, satte mig på en mur och läste någon timme, och så var det dags att ta båten hem till Valle Gran Rey igen.

Det finns flera vandringar som utgår från Playa de Santiago, och med den nya båtlinjen är det lätt att gå dem även om du har din bas i Valle Gran Rey. Bara att ta båten på morgonen, vandra hela dagen, och så båt hem igen. För dig som är lite mer hardcore går det också att vandra hela vägen mellan Playa Santiago och San Sebastián. Enligt den röda vandringsboken som jag brukar nämna här på bloggen ska den vandringen ta sju timmar. Då går det alltså för dig som har den läggningen att ta båten till San Sebastián på morgonen, vandra till Playa de Santiago på en dag och sedan ta båten tillbaka till Valle Gran Rey på kvällen. Själv var jag alldeles nöjd med min lilla vandringstur till Playa de Tapahuga.

Det blev en skön utflyktsdag som avslutades med en mysig båtresa rakt in i solnedgången.

Båt från Valle Gran Rey till Playa de Santiago

Som jag har pratat om en hel massa här på bloggen så kör Fred Olsen numera en båt mellan Valle Gran Rey, Playa de Santiago och San Sebastián. Det gör det enkelt att åka mellan de tre platserna även för den som inte är bilburen, perfekt för vandrare till exempel. Själv var jag nyfiken på att se Playa de Santiago med omgivningar, eftersom jag inte hade varit där tidigare, så jag tog ledigt en dag förra veckan och åkte dit.

Båten från Valle Gran Rey går tre gånger om dagen. Den första i allmänhet 07.30, men just den dagen som jag åkte gick den klockan 8 av någon anledning. Nästa båt går inte förrän 15.30. Båt hem igen gick vid 11-tiden, 18 eller typ 21. Jag valde att ta första båten och att åka hem kl 18. En lite längre dag än vad jag ville egentligen, men att bara vara där i ett par timmar på förmiddagen eller eftermiddagen kändes för kort. Kolla Fred Olsen för båttider den dag som du vill åka.

Biljett till båten köper man i en automat.

I Valle Gran Rey finns automaten inne i den nya färjeterminalen i Vueltas-hamnen. I Playa de Santiago fanns det ett litet bås med biljettautomater direkt på kajen. Och självklart finns det automater i San Sebastián också.

Det roliga med den här biljettautomaten är att man pratar med en riktig person via automaten. Man klickar på skärmen och så får man kontakt med en person. Vilken skräck för oss introverta som bara vill få knappa in vart vi ska :-)

Jag köpte biljetter ett par dagar i förväg, och då köpte jag både tur- och returbiljett på en gång. Det går också bra att köpa sin biljett precis innan man ska åka. Jag tyckte att det gick hyfsat ändå att beställa biljett på min knöggliga spanska, men automatmänniskan höll visst inte med, för hon bytte till engelska efter ett tag när hon tröttnade. Jag betalade med kort men det gick också bra att använda kontanter i automaten. Jag hade inte kommit ihåg att ta med mig mitt pass när jag köpte biljetten. Jag fick en fråga om det, men när jag sa att jag inte hade det så gick det bra. Men paret som använde automaten bredvid min inte fick köpa några biljetter utan sitt pass. Oklart om Fred Olsen inte har spikat sina riktlinjer, eller om man måste ha pass för att åka till San Sebastián men inte till Playa de Santiago.

Båtresan i soluppgången bjöd på en magisk utsikt, för att använda en klyscha. Jag tyckte faktiskt att bara båtresan i sig gjorde utflykten värt besväret, för att det var så fint. Det gungade lite men jag klarade mig från att bli sjösjuk. Jag satt ute på övervåningen, och frisk luft underlättar alltid för mig. Även om mina bilder som vanligt inte gör naturen rättvisa så får de tala för sig själva nu en stund, och så återkommer jag snarast med ett nytt blogginlägg om resten av min utflyktsdag.

   

Lisa om Vallehermoso och Playa de Santiago

Jag måste erkänna att den här bloggen har ett lite väl Valle Gran Rey-inriktat perspektiv, och i år är det ännu värre än vanligt eftersom jag inte vandrar och faktiskt inte har varit uppe ur dalen en enda gång sedan jag kom hit för en månad sedan. Snart får jag kalla den för Valle Gran Rey-bloggen i stället för Gomerabloggen.

För att motverka det snäva perspektivet frågade jag svenska Lisa om jag fick intervjua henne, och det fick jag. Hon har varit mycket i Valle Gran Rey, men till skillnad från mig rör hon sig även över andra delar av ön. I dag satt vi på min terrass i La Calera och drack te, och jag fick höra allt om vad hon har haft för sig sedan hon kom hit i november.

Lisa bloggar också om sina vistelser på La Gomera. Det här är tredje vintern som hon är här en längre period. Fyra månader har det blivit varje vinter sedan hon gick i pension. Men även innan dess brukade hon åka hit på semester. Sammanlagt har hon varit här nio gånger. Första gången åkte hon charter till La Gomera i en vecka. Eftersom veckan inkluderade övernattning på Teneriffa på både nerresan och hemresan så blev det inte många dagar på plats, men den korta tiden hann alltså ge mersmak. Lisa brukar resa ensam till La Gomera, och hennes man brukar komma ner en något kortare period, runt sex veckor.

Den här vintern har Lisa bott på flera olika platser i Valle Gran Rey, men hon har även bott en dryg vecka i Vallehermoso och en vecka i Playa de Santiago. Och så vandrar hon ofta, runt tre gånger i veckan brukar det bli. Lisa var ingen vandrare innan hon började åka till La Gomera, men här har hon lärt känna ett gäng som gillar att vandra och som har varit här i många år och därför har koll. Så Lisa började följa med på vandringarna.

Fina vandringar i Vallehermoso

Tillsammans med två kvinnor som Lisa har lärt känna i Valle Gran Rey hyrde hon en lägenhet i Vallehermoso i elva nätter. Stället där de bodde heter Pensión Hostal Casa Amaya på booking.com, där Lisa hittade det. Det hade en mysig trädgård och ägaren var supertrevlig. Däremot strulade det lite med rummen, så de fick inte de rum som de faktiskt hade bokat och lägenheten där de bodde var så där, bland annat för att ett av rummen saknade fönster.

Tanken med att vara i Vallehermoso var framför allt att vandra. Lisa berättar att de vandrade nästan varje dag. Den finaste vandringen var från Garbato via Roque Blanco och Roque Cano. Då tog de taxi från Vallehermoso till Garabato och gick mot Cruz de Tierno men inte ända fram för innan dess kommer man till Roque Blanco, och där finns en restaurang som Lisa rekommenderar. Bra mat i stora portioner och trevlig personal. Dock är den stängd på måndagar. Därifrån gick de ner till Roque Cano och så småningom vidare ner till Vallehermoso igen. Lisa bedömer att de här vandringen tog runt fyra timmar i lugnt tempo. Plus restaurangbesöket och lite fler raster.

Och så konstaterar vi att de som skriver vandringsböckerna går betydligt fortare än vad vi själva brukar göra. När jag tittar i röda vandringsboken (här på plats i Valle Gran Rey har jag nu köpt den nya upplagan på engelska från 2014 som inte går att köpa i svenska internetbokhandlar) stämmer det här ungefär överens med vandringen som har nummer 47. Och i den vandringsbok som finns på svenska och heter Vandra på La Gomera så har den här vandringen nummer 5.4.

Det Lisa berättar om Vallehermoso i övrigt, alltså själva byn, stämmer bra överens med min egen bild av den från två korta besök där: den är snabbt avklarad. Det finns två restauranger, varav ingen är jättebra. Det finns två caféer på torget, och Lisa avslöjar att det till höger har bäst kaffe. Det finns två bra mataffärer, en Spar och en annan. En av Lisas vänner är vegetarian, och hon tyckte inte att det fanns särskilt mycket mat för henne på restaurangerna. Så jag tänker så här om du vill bo i Vallehermoso:

  1. Om du gillar att vandra så är Vallehermoso en bra utgångspunkt.
  2. Om vandring inte är din grej så kan en dagsutflykt till byn duga bra.
  3. Se till att du har en lägenhet så att du kan laga din egen mat, och särskilt om du vill äta vegetariskt.

Lisa och hennes vänner hade tur med vädret och det var soligt och rätt så varmt under hela vistelsen. Normalt är det kallare och regnigare i Vallehermoso än i Valle Gran Rey.

Foto av Vallehermoso: Lisa Kotzur.

Playa de Santiago

Playa de Santiago ligger längst söderut på La Gomera. Jag har inte varit där. Du som brukar läsa den här bloggen vet att jag brukar prata om att jag vill ta mig dit, men att det aldrig blir av för att jag är så lat när det gäller att resa.  Men Lisa har varit där och hon berättar hur man kommer dit:

Hur åker man från Valle Gran Rey till Playa de Santiago?

Ett par dagar i veckan kan man åka båt med Excursiones Tina, som ordnar valsafari och som då passerar Playa de Santiago. Kolla med dem vilka dagar som gäller just nu om du vill åka. Även Yani, en annan liknande utflyktsarrangör passerar Playa de Santiago ibland, så kolla deras schema också om du vill åka.

Man kan också ta buss nummer 6 från Valle Gran Rey. Det är den buss som går till flygplatsen. Och med den får man inte åka någon annanstans än just till flygplatsen. Därifrån tar man sedan buss 7 till Playa de Santiago.

På hemvägen tog Lisa och maken, som var med i Playa de Santiago, buss 7 till San Sebastián och sedan buss 1 till Valle Gran Rey. Detta för att det annars hade blivit så lång väntetid med bussbytet om de hade åkt via flygplatsen. Lisa varnar även för att bussen kan bli full på väg upp från Playa de Santiago om man vill hoppa på vid någon av hållplatserna på vägen, eftersom det är en liten buss.

Jag har en hög tröskel för dessa bussbyten, men det där med båten låter ju inte så jobbigt. Vilken vinter som helst nu kommer jag att åka till Playa de Santiago :-)

Playa de Santiago – bästa vädret på La Gomera

I Playa Santiago bodde Lisa och hennes man i en lägenhet i Apartamentos La Banda. Hon beskriver det som att lägenheterna liksom ligger på en hylla ovanför byn – lite som La Calera här i Valle Gran Rey. Hon tyckte att de bodde mycket bra där med utsikt både över vattnet och över byn. Det enda negativa var att sängarna inte var så bra.

I Playa de Santiago finns flera restauranger och alla var bra enligt Lisa. Det finns också bra mataffärer, både en Spar och flera mindre butiker. Vädret är ofta bättre än i Valle Gran Rey.

I utkanten av Playa de Santiago ligger även golfhotellet Hotel Jardín Tecina, där man kan bo om man vill ha en lite lyxigare semester.

Foto av Playa de Santiago: Lisa Kotzur

Tre vandringar med Playa de Santiago som utgångspunkt

Inte så långt från Playa de Santiago ligger byn Pastrana, som har en restaurang som Lisa beskriver som La Gomeras mysigaste. Lisa och maken vandrade dit och hem, vilket var en tur på ett par timmar i en riktning. Restaurangen är stängd på måndagar. Om man inte vill vandra så kan man ta en taxi till restaurangen.

En annan vandringstur är att ta buss 3 från Playa de Santiago till Alajeró och vandra till Imada därifrån. Från Imada kan man sedan ta samma buss tillbaka till Playa de Santiago.

Lisa och maken vandrade även  från Playa de Santiago till Playa del Medio och Playa de Tapahuga och sedan tillbaka samma väg. Det är inte någon lång sträcka men ganska besvärlig vandring. Låter roligt, tycker jag. På de här stränderna bor det folk i grottor, och när Lisa har varit där tidigare så har hon till och med träffat på en svensk kvinna som bor så.